Det var inte bättre förr

Idag finns det många intressanta artiklar på samma tema, nämligen sjukförsäkringssystemet. Frågan som dyker upp i flera av dem är om det verkligen var bättre förr. Svaret får nog anses vara ett tydligt NEJ.
Malin skriver i sin ledare i GP om flera fall som råkade illa ut under den förra regeringen. Det är just sådant som människor har en otrolig förmåga att förtränga och jag undrar om den mänskliga hjärnan inte förmår att minnas längre tillbaka i tiden än max fyra år.

Arbetarbladet har en artikel som givetvis inte ger det entydiga NEJet på frågan om det var bättre förr, men det hade ingen heller räknat med. Men vi som förmår att vara lite kritiska ser årtalet 2002 i texten och räknar snabbt ut att det då var(S)som styrde. Reglerna för arbetsskador luckrades upp 2002 men det har fortfarande inte lyckats slå igenom riktigt.

Under förra mandatperioden satt jag i en socialförsäkringsnämnd och fick därmed god insikt i hur FK och dåvarande regering ville att det skulle se ut. Det var det absolut värsta politiska uppdrag jag någonsin har haft och det var många gånger som jag anmälde avvikande åsikt med de övriga.
En kvinna hade råkat ut för en bilolycka på arbetstid och var så "dum" att hon försökte gå tillbaka till sitt jobb efter bara några dagar. När hon efter en kort tid blev mycket sjuk så låg detta henne i fatet och det kunde därför inte räknas som en arbetsskada.
Det handlade om familjer med svårt sjuka barn som inte fick vårdbidrag eller assistans till sina barn.
Människor som bönade om att få ytterligare ett år med tidsbegränsad sjukersättning och att de skulle få rehabilitering och därmed komma tillbaka till åtminstone en del av en heltid. Nej, sa handläggaren, det kommer aldrig att bli någon förändring. Det är pension som gäller.
En del var så fräcka att de bad om att få träffa nämnden och det gillades inte. Jag tror att ingen av de som fick träffa oss kände att de hade nått fram.
Vid ett sammanträde lämnade jag mötet mitt i, i fullständig vanmakt och jag hatade verkligen det uppdraget.

Det finns ännu inget perfekt socialförsäkringssystem men ingen ska försöka få mig att tro att det var bättre förr. Alliansregeringen jagar inte svårt sjuka och de räknar inte pinnar för varje ny utförsäkrad.

I artikeln om Jyrki så får jag det inte riktigt att gå ihop. Han borde enligt expertisen ha fått det klassat som arbetsskada men trots de stora problemen så arbetar han heltid sen ett och ett halvt år. Skälet till det är att han vägrar ta emot socialbidrag men jag förstår inte hur en så svårt sjuk människa kan arbeta heltid under så lång tid.

Hur kan samhället ha lyckats så effektivt med att pestsmitta ett stöd till människor som inte har möjlighet att försörja sig genom arbete? Vilka krafter är det som får Jyrki att gå till ett heltidsjobb istället för att ta emot ett ekonomiskt samhällsstöd?
Självklart skiljer det en hel del i kronor och ören, men alternativet är ju att leva på sjukpension om han hade lyckats få sjukdomen klassad som arbetsskada. Varför är det ok att få sin försörjning via fk men inte från kommunen?

Borde samhället försöka sig på att göra en synvända när det gäller att "gå på soc"?
Varför kan vi inte se det som olika system för olika behov utan att tala om grader i helvetet? Allt är ju ändå våra gemensamma och redan inbetalda skattepengar.

Varken då eller nu tar jag skit!

Igår backade jag på en bil på en parkering. Skadan blev löjligt liten men kostar mig ändå 1000 spänn. Jag kom då att tänka på min första bil och vill berätta en historia som har några år på nacken. Rätt många år för att vara ärlig.

1977 tog jag mitt körkort och köpte mig en Bubbla av 1961 års modell. Den jag tagit med mig som rådgivare skakade på huvudet men det brydde jag mig inte ett smack om. Den bilen ville jag bara ha!
Jag döpte den till Axel och betalade 1000:- Han såg ut som på bilden men inte lika rostig. I bak satte jag en fin liten ankfamilj på rad och jag var sååå glad över min Axel.

Vi hade mycket roligt ihop och jag hade aldrig anledning att ångra att jag inte lyssnade på min rådgivare.

Men vår relation fick ett abrupt slut när jag kom som sista bil i en rad av fyra. Axels front blev fullständigt ihoptryckt och det fanns ingen verkstad i världen som kunde rädda honom från skrotdöden.

Ett tag efter krocken kom det ett brev från rättsstaten,,Jag var anklagad för vårdslöshet i trafiken! Åklagaren menade på fullaste allvar att jag och min Folkabubbla hade orsakat en seriekrock genom att som sista bil flyttat en Volvo, en Ford och en Peugeot. Jag minns att flera sa att den som kommer sist alltid åker dit och att mina chanser att komma undan var obefintliga. Betala och var tyst, var deras råd. Tror ni att jag lyssnade på dem? Nej just det,,inte jag inte ;-)

Jag skaffade mig en advokat som uppskattade rättskänslan hos den 19-åriga unga kvinna som satt framför honom på hans kontor och som vägrade ta på sig skulden för något hon inte orsakat.

När det var dags för rättegång så hade min advokat skaffat fram ett ögonvittne som kunde berätta att när de andra tunga bilarna körde in i varandra så studsade de en bit bakåt och det innebar att jag som hunnit stanna faktiskt blev typ påbackad eller hur man nu rubricerar det hela.

Jag minns nu också när jag skriver om det här att rätten vid ett tillfälle skrattade rart åt mig när domaren frågade hur jag kunde vara så säker på att jag körde saktare än 50 km/h och därmed hade chans att stanna. Jag svarade att Axel lät på ett väldigt särskilt sätt när vi kom under 50 och därför visste jag ofta hur fort jag körde.

Ni har redan räknat ut att åtalet lades ner eller hur? Det som jag så här i efterhand kan reta mig lite på är att inte jag krävde skadestånd av de övriga bilisterna. Jag blev av med min älskade bubbla och blev tvungen att köpa mig en ny bil.
Fast känslan när jag fick rätt och min familj och mina vänner fick stå med lång näsa, var så ljuvlig så jag tänkte inte praktiskt.

Betnér gör en Schyman

En rolig och talande video.
Om rättvisa var så enkel att uppnå som att elda upp den,,tja vad väntar vi då på?

En vanlig dag i Uppsala?

Tog yngste sonen och yngste leonbergern med mig till Uppsala idag för att hämta hushållsutskicket. Det vill säga det valmaterial som ska delas ut till alla hushåll i kommunen.
Sonen fick följa med som sällskap och bärhjälp och Sixten fick följa med för att han behöver tränas i att möta folk, bilar och annat som livet i en stad kan bjuda.

När man ser mig köra bil i Uppsala kan ingen gissa att jag faktiskt har kört lastbil i den staden och vant rört mig mellan de olika industriområden, även om det tog ett tag innan jag lärde mig att Modins bilar inte låg på samma sida som Max.
Jag brukar säga att jag kan gå vilse i min egen bakficka och det märktes idag. Till slut kom vi ändå fram till Fyris tryckeri och kunde lasta kartongerna.

Vi körde ner till Fyrisån och parkerade bilen för 10:-/timmen och det får anses som billigt i Uppsala. En lagom promenad upp till Folkpartiets lokal på Kungsängsgatan.
På vägen dit fick jag möjlighet att agera scout när en tant ramlade med sin cykel och jag var den enda som stannade och hjälpte henne upp. Jag till och med stoppade trafiken som fick grönt ljus medan tanten försökte få loss sin fot från cykeln mitt på övergångsstället. Allt gick bra och hon skadade sig inte.

Sixten provade på att åka hiss och det gick kanonbra. Vi flanerade sen gågatan fram och stannade uppe vid Forumtorget, där vi köpte varsin glass, -Ja inte Sixten förstås- satte oss på en bänk och åt glass och tittade på folk.

Fast det var nog fler människor som tittade på oss, för det måste vara ett stensäkert raggningstips att skaffa en leonberger och sätta sig på en bänk! Det var inte många som gick förbi oss utan att titta, le och kommentera Sixten.
Den osäkre och inte alltid så sociala Sixten klarade sitt Uppsalaäventyr galant. Det var bara en buss som han skyggade lite för annars så skötte han sig mycket bra.

Väl hemma igen var det storebror Frasses tur att bli ompysslad eftersom jag hade hämtat upp Noniserum som vi nu ska behandla Frasses äckliga och stora fukteksem med. Jag håller alla tummar för att det ska fungera för det här kommer bli vårt riktigt stora Nonitest.

Vilka tuffingar!

Herregud säger jag bara,,Är det någon som skämtar med oss? Är det här representanter för Älvkarlebys uppväxande släkte så gud hjälpe oss!

Vilka kommentarer dyker sen in?! En tycker att det kan jämföras med burka och en annan anser att det är helt ok för dessa två ariska män att roa sig på detta vis, och gör en intelligent kommentar om muslimer som har lakan i huvudet!

Jag kan inte låta bli att undra vad Bull har i huvudet.

Ett leende till frukost

En magsur debattartikel fick en härlig kommentar från Bengt;

Självklart ska bara rika ha en piga av något slag (svart, givetvis; de är underdånigare så -- tolka det som ni vill :P ). Håller helt med Lutti här, RUT- och ROT-avdraget ska väck! Medel- och underklassen ska veta sin plats. Den som bor på Östermalm men inte har råd med piga/motsv. har icke där att göra, så enkelt är det. Det blir bara patetiskt när de ska leka förmögna; vill de ha mer över i plånboken får de väl arbeta hårdare..? (Bra tänkt där med marginalskatter och progressivitet -- djävulusiskt klurigt av sossarna!) Tänk att det är vänsterpartier som kämpar för klassamhällets bevarande, ja t.o.m. vänder sig emot stora skattelättnader för arbetarproletariatet -- världen är synnerligen konstig ibland. Beskatta s.k. vanligt folk hårdare, rikt folk klarar sig undan ändå. De rödgröna är riktigt duktiga på att manipulera sina egna väljare; de kanske inte så tokiga, egentligen? Lägg du din röst röst på De rödgröna kamrat arbetare, det blir nog bra det ;)

En mycket bra ledare av Lutti.

Jag tackar Bengt för att jag fick ett leende till frukost

Underlig syn på RUT och ROT

En debattartikel om RUT för ett tag sedan har fått Patrik att gå igång på kommenterasidan.

Han tycker att jag inte lever i verkligheten som inte kan se skillnaden på att lägga in ett golv -ROT- och att torka det -RUT-. Som ren faktaupplysning kan jag meddela att jag är väl medveten om skillnaden på dessa två aktiviteter. Däremot förstår jag inte Patriks resonemang att det är ok att skattesubventionera en ROT-aktivitet då den höjer värdet på huset som får ett nytt golv, medan samhället minsann inte ska subventionera torkandet av samma golv för det ger bara ett mervärde för stunden!

Ehh,,jaha,,och hur tänker du nu?

Jag tar mig friheten att spekulera lite på egen hand om Patriks syn på RUT och ROT. Jag tror att han sitter fast i tänket om att RUT är en piga som enbart rikt folk använder sig av och skattesubventioner till östermalmskvinnor som vill ha sitt redan rena golv ännu mer skinande är av ondo. Snickeriarbeten på ett hus däremot det är grejor det. Att han sen trasslar in sig i det höjda ekonomiska värdet på huset det bryr han sig inte så mycket om.

Vad får honom att tro att jag, som aldrig skulle ha råd att leja en hantverkare för att göra något på mitt hus, är sugen på att subventionera hans arbeten så att hans hus ökar i värde?

Däremot skulle jag kanske kunna, någon gång, lägga en knapp tusenlapp och få alla mina fönster putsade. Fönster som inte har putsats på två år för mitt diskbråck gör att jag inte klarar att putsa fönster längre.

RUT är inte subventionerad städning,, det är subventionerade jobbskapande åtgärder och det är en stor skillnad.

Städning åt de rika,,Jo tjena, (har blivit lite av ett favorituttryck)snarare talar vi om sånt som i ett rödgrönt samhälle tidigare bara har varit för de rika och nu äntligen är möjligheter för alla.

Har Sverige råd med en rödgrön regering?

Så kom den då äntligen ut på nätet, debattartikeln som bara måste bloggas om; "Kilometerskatten en kvarts miljard bara i Gävleborg". Jag skrev om den i mitt tidigare inlägg om intressant läsning på nätet, och här är den.
Otroligt intressant läsning som verkligen borde väcka till eftertanke. Det är så enkla lösningar i de rödgrönas värld,,De som har pengar ska betala! Men det funkar inte så i verkliga livet.
Precis som debattörerna skriver så är det kunden som får betala genom höjda priser. Så har det alltid varit i alla olika branscher, höjs fastighetsskatten så ökar hyrorna, ska bonden ha mer betalt blir mjölk och ost dyrare, ökar priset per fat olja går bensinpriset upp osv

Kilometerskatten kan också få till följd att åkare inte har råd att anställa chaufförer och andra branscher kan få svårt att få snurr på försäljningen av sina varor med färre antal anställda som följd.

Läs och begrunda och fundera ett varv till vad en rödgrön regering skulle kosta svenska folket och vår välfärd.

Aftonbladet ligger illa till

På DN kan vi läsa två mycket välskrivna och intressanta artiklar som bägge angriper Aftonbladets sätt att använda Littorin i sin strävan att höja antalet sålda tidningar.
Den ena är skriven av juridikdocent Mårten Schultz och den andra har Peter Wolodarski på DN skrivit.
Anybody's place gör det enkelt för mig som bloggare,, jag kan bara länka till hennes blogg så slipper jag skriva själv då hon skriver som jag tänker fast lite elegantare i uttryckssättet ;-)

Här väntar gästerna på döden

Jag läser artikeln i hammocken medan jag äter min frukost. Jag känner en stor tacksamhet över att vara frisk och förmögen att själv välja var jag vill äta frukost.
Men om jag senare kommer att bli svårt sjuk och i stort behov av kvalificerad palliativ vård så är det på ett hospice som detta i Sundsvall som jag vill sluta mitt liv.

Artikeln utstrålar stor värme och ödmjukhet inför de gäster som bor där och inför de anhöriga som är på besök eller bor där tillsammans med sin anhörig.

Det berör mig illa att läsa hur de rödgröna politikerna i Gävleborg resonerar kring detta med hospice och vilka lokaler som ska användas för ändamålet.
Jag kommer att undersöka noga läget i Uppsala län, det finns hospice men jag vet inte hur det ser ut.

Om det är så att vi inte har ett hospice som uppfyller de krav som jag anser är rimliga att ställa så lovar jag, här och nu, att det kommer att bli en fråga för mig att driva inför valet till landstinget i höst.

Intressant läsning på nätet

Ett mycket klokt inlägg i debatten om medias - i detta fall Aftonbladets- ansvar och makt skrivet av Göran Skytte publiceras idag på SvD
Jag länkar mig vidare och hamnar på en blogg som skriver lika klokt om hela den här smutsiga och märkliga historia.
Jag läser längre ner i hennes blogginlägg om MPs märkliga förslag om att transportera gods på tunnelbanenätet i Stockholm nattetid och som Johan Fohlin har skrivit ett debattinlägg om.
Även Ankersjö bloggar om detta

Det är svårt att riktigt bestämma sig för om det är skratt eller gråt som gäller när man inser vilket samhälle Miljöpartiet ser som realistiskt. Ingen tvekan om att vi ska fortsätta arbetet med att ta fram alternativa energikällor, att fordonen ska göras mindre skadliga för miljön genom minskad förbrukning och alternativa bränslen och att vi alla ska tänka efter innan vi väljer transportmedel.
Miljömålen kommer att kunna hållas om vi avstår från rena stolleprov a'la MP och om vi inser att alla inte kan bo mitt i de stadskärnor som finns i Sverige.
Miljöpartiet verkar helt ha tappat insikten om att en stor del av landets befolkning bor och vill bo på landet utan tillgång till butiker, tunnelbana och annan service på gång eller ens cykelavstånd.

I dag kan vi också läsa en debattartikel, som tyvärr ännu inte ligger ute på webben, på Arbetarbladet som är undertecknad av fyra företrädare för åkerinäringen. Det är svidande kritik mot de rödgröna förslaget om kilometerskatt som, vid en rödgrön valvinst i höst, kommer att försämra förutsättningarna för åkerinäringen radikalt. Enbart i Gävleborgs län kommer åkerierna att få extrakostnader på uppåt en kvarts miljard per år. Vilka kommer att få stå för de kostnaderna tro? Jo just det, du och jag i egenskap av konsumenter.
De skriver att järnvägens största kund faktiskt är åkeriföretagen och att godstransporter på landsväg, järnväg och till sjöss kompletterar varandra och att det i många fall inte finns några alternativ till vägtransporter.
det här verkar inte MP och de två andra partierna ha någon kunskap om eller så tar de ingen hänsyn till att landets förutsättningar ser olika ut och att vi alla inte kan bo i storstäderna.
Jag länkar till artikeln när den läggs ut på nätet.

Det finns mycket intressant att läsa på nätet när man inte orkar vara ute i solskenet längre.

Luttis nya karriär som paparazzi

Jag tror att ledarskribenten på Arbetarbladet börjar ledsna på att jobba på en simpel morgonblaska med en upplaga under 30 000. Han ser nu sina möjligheter att gå över till den mer glamorösa skvallerpressen och kanske kunna jobba kvar där efter sin pension så att han kan göra lite ekonomiska klipp genom det extra jobbskatteavdrag som pensionärerna får göra. Det förutsätter förstås att alliansregeringen får sitta kvar nästa mandatperiod, men det kan nog han nog leva med om det gynnar honom personligen.
Jag har tidigare haft en debatt med Lutti om solidariteten med oss vanliga dödliga som är beroende av a-kassa och redan då visade han att det var mycket prat och lite verkstad.

I flera ledare har Aftonbladets skriverier försvarats av Arbetarbladet, vilket borde innebära att ansvarig utgivare står bakom att göra Arbetarbladet till en slipprig skvallerblaska som nöjer sig med rykten, anonyma källor och att sno åsikter som publiceras i andra tidningar utan att göra egna efterforskningar.
Ett enkelt sätt att skriva ledare på när värmen tar hårt på produktiviteten och det svala vita vinet lockar mer än datorn.

Nej hädanefter läser jag blaskan på nätet och sparar därmed 200 spänn i månaden. Jag vill helt enkelt inte köra mina pengar i halsen på en tidning som spelar i samma liga som Se&Hör och andra.

Jag ser fram emot att få se Lutti på premiärer och snokandes i buskage med jätteobjektivet på kameran. Han under sin korta praktikperiod visat att han håller klassen som skvallerblaskjournalist.

Paula om Solveig

Hoppsan var min första tanke när jag såg rubriken på Paula Ternströms blogginlägg. Det kan inte ha varit helt enkelt att skriva det men Paula har lyckats väl i sina formuleringar. Hon delar sin mammas tankar om farorna med kärnkraften, men hon har en helt annan inställning till hur man bäst hanterar dem. Paula skriver att ett parti är mer än en fråga, ett parti är en ideologi och den insikten gör att jag är jätteglad över att Paula är folkpartist precis som jag.

Lutti och Melin har en skvallerblaska ihop

Det var inte tänkt att jag skulle kommentera det som sker runt Sven Otto Littorin mer, men när jag läste Luttis ledare i vänsterpressen Arbetarbladet i morse insåg jag att ett inlägg till är nödvändigt.
Lutti är lika snabb som Aftonbladets Lena Melin när det gäller att borra hål i regeringsskutan. Ingen av dem bryr sig om att de använder en människa och dennes familj som verktyg.

Precis som Aftonbladet så gör Arbetarbladet en jämförelse mellan Göran Lindberg och Littorin och det är så vidrig journalistik att det borde leda till åtal. Men Lutti är ju känd för att vara vulgär i sina ledare när han ska beskriva politiker från det borgerliga blocket.
Lindberg sitter häktad sen lång tid, rättegång pågår och straffet räknas bli långt. Han har haft brutal sex med bla minderåriga flera gånger under flera år.
Littorin är inte ens polisanmäld, ingen vet om påståendet är sant överhuvudtaget och Littorin själv säger att det inte är så. Kvinnan som säger sig sålt sex till honom är 26 år, sköter sin business via Internet vid sidan om högre studier och väljer noga ut sina kunder. Hon säger sig ha träffat Littorin en enda gång.

Dessa två män väljer Aftonbladet och Arbetarbladet att jämföra och hävdar att det är makten över andras liv som för dem samman.

Aftonbladet har jag redan bestämt mig för att inte köpa längre, värre är det med Arbetarbladet som är den enda lokaltidning som skriver om Älvkarleby,, Men jag bestämmer mig ändå för att avsluta min prenumeration för nu har Lutti klivit över alla gränser.

Läs gärna Helena von Schantz inlägg, Mårtenssons eller Kent Persson

Björklunds tal i Almedalen höll mästarklass

Det är både kul och intressant att läsa artikeln på Nyhetskanalen där två retorikexperter bedömmer de olika talen under Almedalsveckan.
Jag som har lyssnat på Björklund ett antal gånger kan bara hålla med. Han har alltid varit en god talare men har med tiden slipat till talen ännu mer. Det är ofta som Janne får stående ovationer efter ett tal. Heja Janne, heja FP

Aftonbladet kritiseras

Det är många som anser att Aftonbladet har agerat illa och rent av omoraliskt i jakten på Littorin. Men det finns också annan press som refererar till skvallerblaskans artiklar.
Ankersjö skriver på sin blogg om att detta inte är statsministerns sak att agera åklagare, domare och bödel och det är bara att hålla med honom.
Peteris hymlar verkligen inte med vad han anser om Aftonbladets skriverier och kallar det "redaktionell arrogans". Jag kan inte göra annat än att hålla med honom också.

Aftonbladet gör en enorm historia av ett påstått brott som i vilket fall som helst är preskriberat och visar som jag skrev tidigare att deras pressetik är obefintlig.

Melins skvallerblaska

Aftonbladets Lena Melin har fullständigt tappat greppet anser jag. Hon och hennes tidning kommer aldrig mer sälja en enda blaska till mig. De har för evigt placerat sig bland de riktiga skvallerblaskorna, och jag läser inte sånt.

Hela den här historien har inte ett dugg med att göra om det är rätt eller fel att köpa sex av en annan vuxen människa. Här handlar det om att sänka en regering och en enskild människa och Aftonbladet ser som sin uppgift att hålla i yxan.

Vi har sett det förr, i andra valrörelser har gamla uppgifter släppts i lagom tid för att försvåra för ett parti att få möjlighet att tala om sin politik istället för om den så kallade skandalen.

Förra valet var det Folkpartiet som utsattes. Uppgifterna om att en ung folkpartist hade tillgång till inloggningsuppgifter till sossarna var kända sedan mars månad. Ändå dröjde det till 6 september innan de släpptes.

Nu har Aftonbladet suttit och sugit på en karamell i flera veckor och väntar med att ställa sina frågor till Littorin till Almedalsveckan. De gör det också när han kommit från ytterligare en tingsrättsförhandling rörande en jobbig vårdnadstvist.

Sen ser de ut som fågelholkar när Littorin inte omedelbart ger svar på deras frågor.
Det är så låg och vidrig journalistik att det är svårt att finna ord.

I det här läget kan jag inte se att problemet är att Littorin eventuellt har köpt sex och att det är olagligt, för jag kan se människan bakom. Det kan inte Lena Melin och hennes skvallerblaska, utan de säljer sig utan moraliska betänkligheter. Allt för att sälja lösnummer. Ganska likt "Anna" faktiskt.

Det är inget ovanligt att människor i kris gör saker som de ångrar senare och ingen ska sätta sig till doms över det moraliskt sett.
En man i Gävle försökte råna en bank för ett tag sedan. Det är ett grovt brott och för det ska han dömas, självklart. Men när man förstår varför han gjorde det kan jag inte döma honom rent moraliskt.

Hade "Anna" varit 14 år, från Moldavien och levererats till sin sexköpare av sin hallick och sen fått utstå grov sex hade det inte varit så mycket att snacka om. Men nu pratar vi om en kvinna som är 26 år, sköter sin business vid sidan av studierna via Internet och som själv anser att hennes jobb mycket går ut på att vara terapeut,,Ja då har åtminstone jag svårt att bli riktigt upprörd.

Hon har dessutom den stora osmaken att jämföra Littorin med Göran Lindberg och Lena Melin har tydligen inte heller några problem med det.
Det finns fler sätt att se på själva sexköpslagen och det kan man läsa om här och på Liberatis blogg

"Vi har en skyldighet att granska makthavare" Jo tjena,,Det har inte ett dugg med det att göra då det handlar om något helt annat än vad media har skyldighet att rota i.

När media sätter upp ribban för vad som ska skilja en politiker och den "vanliga" människan ifråga om moral så inser alla och envar att det kommer att bli mycket svårt att rekrytera politiker. Av någon underlig anledning så har inte politiker någon privat sida utan de ska vara just politiker och med extra hög moral 24/7.

Vad har de övriga männen i "Annas" dator att vänta? För jag utgår från att de också kommer att avslöjas som kunder. Eller,,,?

Nej självklart kommer de inte att avslöjas, såvida det inte finns någon mer borgerlig politiker där.
Melin och hennes skvallerblaska är ute för att göra en insats i valrörelsen. Hon vill sänka regeringen och då spelar det inte ett enda dugg att verktyget hon använder är en individ och dennes familj som förmodligen redan idag har så det räcker. Skäms!

Morgondagens makthavare

På föreningen Företagarnas hemsida kan vi läsa vad morgondagens makthavare sa på det lunchseminarium som hölls i Almedalen i veckan.

Ung Vänsters ordförande Ida Gabrielsson gör med sina uttalande det väldigt tydligt var vänstern står i frågor som rör arbetsmarknad och näringspolitiska frågor. Att få in vänstern i en regering kan få vem som helst att få frossa. Jan Rejdnell uttrycker det väldigt tydligt på sin blogg.

”Ett av våra viktigaste krav är en aktiv näringspolitik. För unga är korttidsarbetslösheten mest oroande – det är andra grupper som är långtidsarbetslösa.”

”Det behövs en näringspolitik som inte bara fokuserar på småföretag. Min pappa har ett företag med två anställda – det är inte i den typen av företag som jobben kommer komma. Vi måste istället stimulera stora branscher där det kan skapas stora företag med många jobb, t.ex. miljöteknik. Inte med avdrag för alla unga, inte med stöd till småföretag. Dessutom har vi gjort oss av med många arbetstillfällen i offentlig sektor”

”Det är kanske som att svära i kyrkan, men det är ett fattigdomstecken att ha många småföretag. De allra fattigaste länderna är de som har flest småföretag.”

Kuba friger 52 politiska fångar

Dagens Nyheters nätupplaga uppger i kväll att katolska kyrkan har kommit överens med regimen på Kuba att frige 52 politiska fångar. Fem nu direkt och 47 senare.
Är detta sant är det helt fantastiskt! Jag ser med spänning fram emot fler uppgifter.

Politikens pris

Min blogg har kommit i otakt med verkligheten. Igår skrev jag om Ohlys tal i Almedalen en dag försent och idag handlar den om Jan Björklunds också det dagen efter talet. Men det kan vi leva med eller hur?

Det händer mycket i den politiska världen i dessa dagar.
Solveig Ternströms svanhopp från Centerpartiet till de rödgröna utifrån någon personlig besvikelse över kärnkraftsbeslutet. Det är ju märkligt hur välregisserat det framstår att något hon har funderat på sen i februari släpps i media samma dag som Centern har sin dag i Almedalen. Personligen tror jag inte att förlusten för Centern kommer att vara så påtaglig men jag tycker att det är ytterligare ett bevis på politikens fulspel.

Jan Björklund höll ett mycket bra tal tycker jag och det hade en bra bredd även om skolfrågorna fick störst utrymme. Det har fått en del att anklaga FP för att vara ett enfrågeparti och det tycker jag är märkligt. Om ett partis ledare sitter som utbildningsminister är det inte särskilt konstigt att ett stort fokus ligger på just dessa frågor.

">



Dn skriver precis som Helena von Schantz om hur vissa skriverier och uttalanden om Folkpartiet i allmänhet och Jan Björklund i synnerhet kan liknas mobbing och förtal. Arbetarbladet har en som vanligt onyanserad ledare om Jan Björklund och kallar Folkpartiet för pensionärspartiet och kallar det hela för fjäsk. Oförmågan att förstå vad politik går ut på är tydlig hos ledarskribenten då hon tror att alla sätter fingret i luften i stället för att ledas av ideologi och idéer om hur samhället kan göras bättre för medborgarna.
Jag är stolt över att tillhöra ett parti som värnar om de äldre lika väl som de yngre, som har en tydlig politik i såväl miljöfrågor som i utrikespolitiska frågor. Ett parti som har kulturfrågor på sin agenda och som har en stark profil i europafrågor. Enfrågeparti,,,Jo tjena!

Sven-Otto Littorin har lämnat regeringen och politiken av rent personliga skäl och
Rasmus Jonlund skriver i sin blogg på ett klokt sätt om politikens villkor. Trots att jag inte befinner mig på ministernivå i min egen politiska gärning så har jag full förståelse för Littorins beslut utifrån vad jag själv har utsatts för. Både från media och medborgare. Politiken har ett högt pris och nu är inte Littorin beredd att betala mer och han har mina största sympatier för det.

Politik ska vara roligt att utöva och ta del av. Politiker har ett samhällsengagemang som drivkraft och det ska de respekteras för, inte bespottas

Visioner eller vallöften

Under temat "världens bästa välfärd" presenterade Lars Ohly Vänsterpartiets syn på hur ett land ska byggas upp för att kunna aspirera på titeln som bästa levererare av välfärd.
Hans visioner handlade om gratis tandvård och gratis kollektivtrafik. Alla skulle arbeta heltid och därmed få högre löner och under studenttiden skulle alla få högre studiebidrag. Hela samhället skulle få en total makeover och tillgänglighetsanpassas mer eller mindre över en natt. Men så stod det en massa människor från brukarkooperativet JAG i publiken också. Pensionärer och de som arbetar skulle ha samma skatt, men om det betyder att pensionärernas skatt skulle sänkas eller om skatten på arbete skulle höjas sa han inget om. Sjuka och arbetslösa kan förvänta sig ökat stöd om Ohly kommer in i Rosenbad och hyresrätter ska finnas till alla.

Så där gick han på och listan var längre än så men jag tycker att det räcker för att alla och envar ska inse att det inte är rimligt att rösta in jultomten i regeringen. Nu var detta i och för sig inga vallöften utan just visioner, och visioner kan ju vara precis hur vidlyftiga som helst. Men varför i jösse namn rösta på någon som bara har visioner och inget konkret att komma med. Ingen handfast politik som vi kan veta gäller efter valet såväl som före.
Jag kan varmt rekomendera bloggen "Tokmoderaten" som skriver riktigt underhållande om Ohlys våndor med att få ihop sitt tal.

Ida Gabrielsson, Ung Vänsters ordförande var ”förtalare” till Ohly. Hon som på deras kongress tidigare i vår drog ner kongressens häftigaste applåd för sitt uttalande om att ”det är för lätt att bli rik i Sverige”.
Nu utbrister hon att den som inte vill betala fastighetsskatt kan "köpa husvagn, för fan” Hon ser även framför sig ett samhälle där direktören och arbetaren står i samma vårdkö. Det är nog bäst för både direktören och arbetaren att Ida och Lars och deras partikamrater inte kommer in i Rosenbad, så slipper de stå i vårdkö.

FI gör politik till ett spektakel

Det här är Feministiskt initiativs sätt att visa var de står i kampen för jämställdhet,,Ett enda PR-jippo.
Det finns en mängd andra sätt att manifestera skillnaderna mellan mäns och kvinnors löner och det finns en mängd användningsområden för 100 000 kronor än att elda upp dem för att få massmedias uppmärksamhet.
Birgitta Ohlson skriver på Facebook att de pengarna hade kunnat rädda 400 småflickor i ett fattigt land från akut undernäring och Resurspankskriver om Majblomman.
FI gör vad de kan för att förstärka bilden av politik som just jippobetonade spektakel.


SVD
Arbetarbladet
Aftonbladet
Peter Andersson

Pensionärerna får betala när de rika ska klämmas åt

Erik Ullenhag har en obehaglig artikel publicerad i Expressen i dag. Obehaglig i så motto att den så hänsynslöst avslöjar de rödgrönas trixande och fixande med skatter hit och skatter dit.
Deras munnar talar rart om att nu är det pensionärernas tur och de rika ska minsann få betala, för de har råd. Och så visar det sig att en stor del av de som räknas som rika är just pensionärer. De som inte har velat vara i skuld har amorterat av sina lån på den fastighet de köpte för många år sedan eller som kanske är ett föräldrahem till någon av makarna. Den fastighet som nu har fått ett sådant värde att de räknas som rika i de rödgrönas värld. Det innebär att många pensionärer kommer att få betala både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt när de "rika" ska klämmas åt.

Det är djupt skamligt att föra en politik som går ut på att föra en stor del av svenska folket bakom ljuset. Att vifta med högerspöket bara för att vid en eventuell valvinst låta käftarna slå ihop över människorna på ett sätt som de aldrig hade kunnat föreställa sig.

Läs Erik Ullenhags artikel och begrunda det som står där. Fundera sen om du tror att du tillhör de som efter valet kommer att räknas till de rika. Fler än någon kan ana kommer att räknas dit.

Moderaterna kan bättre

Det var ett roligt tal som vår statsminister höll i Almedalen i kväll. Ett tal med ironi, många uddar och humor, men vad sa han egentligen? Jo han var tydlig med att moderaterna inte kommer att sänka några skatter under 2011 utan pengarna ska nu samlas i ladorna och gå till den gemensamma välfärden. Sen var det inte så mycket mer om visioner inför framtiden eller vad moderaterna vill med sin egna politik. Det handlade mest om vilka skatter som de rödgröna vill höja.

Det är lite oroväckande med att moderaterna framstår mer och mer som ett copycatparti. Varför i jösse namn gör inte partiet något av egen kraft? Har de inte en egen PR-byrå utan de måste stjäla gamla s-märkta affischer och varumärken. Nya arbetarpartiet, den svenska modellen, folkhemmets bevarare och nu en gammal sosse valaffisch från 1985!
Det smakar lite unket tycker jag och det oroar mig mycket att alliansens stora parti inte kan bättre. Att vår statsminister talar på ett mycket inspirerande sätt utan att säga något.
Vi får hoppas att moderaterna kommer igen under valrörelsen och inte smetar ut sig till ett förvaltande parti och ett socialdemokraterna light

Benny Lindholm uttrycker sig väl i sin blogg precis som Per Altenberg

Dags för Uppsala att få upp sprututbyte på dagordningen

Rosie Rothstein och Kent Wetterskog skriver idag ett inlägg om ja till sprututbytesprogram i Göteborg.
De skriver att alla storstäder utom Göteborg nu har sagt ja till ett program för rena sprutor till narkomaner och det är inte helt korrekt. Vi i Uppsala, som ju är sveriges fjärde största stad, har fortfarande inte tagit ställning i frågan.
För några år sedan hade vi en motion från en moderat landstingspolitiker att ta ställning till som innebar att vi skulle säga nej till allt vad sprututbyte handlade om. Den kom på remiss till Älvkarleby kommun och som så ofta förr när jag anser att jag inte har tillräckligt på fötterna för att ta ställning i en viktig fråga, började jag samla in fakta. De samtal jag hade med sakkunniga och det jag läste på olika ställen på nätet gjorde mig säker i mitt ställningstagande. Jag var den enda i vårt fullmäktige som ville avslå motionen.

En av de "tungt vägande" skälen både i min kommun och senare i landstinget var att om Uppsala sa ja och Stockholm sa nej så skulle Stockholms alla narkomaner välla in över länsgränsen. Lite Sprutturism så att säga.

Nu har Stockholm sagt ja och då anser jag att det är hög till att Uppsala tar sitt ansvar och åtminstone för upp frågan på dagordningen!

Jag är inte i Almedalen

Vad är väl en vecka i Almedalen? Den kan ju vara dötråkig, trångt, varmt,,,och fullständigt underbar!
Visst jag erkänner det,, jag har verkligen givit avundsjukan ett ansikt då jag sitter hemma och snabbt scrollar ner över alla FB statusuppdateringar, bilder och inbjudningar till olika seminarier. Den ena mer intressant än den andra.
Jag hade gärna velat vara där just i år då det är valår, men det går inte att styra över allt och därför är jag hemma och följer veckan via alla de medier som står till buds. Kanske kommer jag att få ut mer av veckan än många som är på plats rent faktamässigt men definitivt inte socialt!

En sida som jag hoppas kan ge en del är Riksdagsrummet

Det finns en hel del bra bloggar att följa. Sådana som är på plats och de som inte är det.

Dilsa Demirbag-Sten har ett som vanligt klokt inlägg i ExpressenPolitiken har fövandlats till snabba utspel, Spotify-listor och skvallerpress. Hon skriver bla
Det ansvar och förtroende som det svenska folket har gett politikerna. I tider av ekonomisk kris, hög arbetslöshet, splittring i landet är politikernas munhuggande, handväskor eller val av schlagersånger föga förtroende- eller hoppingivande. Den frustration som växer i landet behöver en ny berättelse om ett framtida Sverige och hur det ska uppnås.

Striden om vem som är det bästa statsministeralternativet får väl anses som över vilket den egentligen var redan från början. Det har liksom aldrig hettat till rejält och Mona kom aldrig in i matchen ens.

Nog kan jag frossa i politik även från hemmaplan och jag kan välja att göra det när det passar mig!
På tal om det så undrar jag om jag ska gå ner till Göran och få mig en mjukglass innan jag går ner till stranden och badar en stund.

LAS - en för het potatis?

Jasenko Selimovic skriver idag på Newsmill ett intressant inlägg om LAS.
Jag säger bara,,,läs det