tisdag 23 december 2008

Dan före Dopparedan

Det är inte lätt att vara aktiv bloggare när julaktiviteter tränger sig före. Särskilt inte när man inte riktigt har kommit in i blogglivet.
Just nu är hela familjen utom 19-åringen, iväg på inköpsrundor, barnvakt hos grannen och äldsta sonen jagar rätt på sin uteblivna jullön. 19-åringen ligger fortfarande i sängen som vanligt. Den grabben har vänt på dygnet det är helt klart!

När jag var barn var julen lika med extremt städande. Det fanns inte en millimeter som inte var ren, och det tog ca tre veckor innan allt var skinande rent. Då var mamma slut, pappa grinig och syrran och jag jättesura. Den uppväxten har fått mig att ha en helt annan syn på julstädning. Vi städar, javisst, men den har mer form av en vanlig helgstädning än storstädning.

Något som jag också minns från min uppväxt var att det var frustrerande, nästan olidligt att vistas i samma rum som julgranen med alla paket inunder, så länge. Jag vet inte när granen kläddes men det kändes som en evighet då man fick gå och läsa på paketen, gissa dess innehåll och pilla på tejpen. De paket med kläder i låg i samma typ av paket som de från H&M. Det gick alltså att pilla upp tejpen, vika upp fliken och kika in. Det dåliga samvetet slog till som en råttfälla direkt och självklart gick det inte obemärkt förbi de vuxnas ögon. Få ungar kan lura en förälder.

Förutom att jag och maken infört en egen städnivå så har vi även en egen tradition när det gäller pyntande och annat.
Till advent tar vi inte fram något annat än adventsljusstakarna. I kväll kommer ungarna att försvinna in på sina rum rätt tidigt och Göran och jag tar fram tomtar, dukar, gardiner, klär granen, gör skinkan och kokar gröten. Vi dukar frukostbordet och avslutar med en skinkmacka framåt två-tre tiden. Innan vi går i säng lägger vi saker i ungarnas julstrumpor. De roas fortfarande, trots att den äldsta är 21 och den yngsta 15, av att tomten smyger in till dem på natten.

På morgonen äter vi gemensam frukost med julgröt, skinksmörgås och pepparkaka. Jag tror att alla i familjen tycker att den stunden är den bästa på hela året. Trots att det ibland har grymtats lite att de inte får vara med på kvällen, vet jag att de upplever stunden då de kommer ner för trappan och får se de julpyntade rummen och granen med paket under som mycket speciell.

Nu ska jag ge mig på att putsa upp kopparen på de grytor och kastruller som ska användas i morgon. Det är så fint att använda kopparsakerna just till jul. Det ger en extra känsla att se dem stå putsade och fina på den varma vedspisen. Jag hade gärna sett att de putsade sig själva :-)

3 kommentarer:

  1. Du vet väl att Du är helt fantastisk Ann-Cathrin?
    /Karolina

    SvaraRadera
  2. Nej det vet jag inte. Men säger du det så :-)

    SvaraRadera
  3. Det är bra att Du hör mig...

    SvaraRadera