Det tog mig tio år att bli människa efter daglig svår mobbing från svin som "hade det illa ställt hemma". Vänsterapologeter i form av kuratorer, mes-lärare och elevrådspatrask gav dem rätten att gå i skolan med mig som dörrmatta. "Det var ju egentligen så synd om dem".
Varje dag höll jag på att gå i bitar när jag tvingades till skolan.
Sedan dess har jag inte ett skit till övers för mobbare. De har inget i skolan att göra, utan borde spärras in i den svinstia där de hör hemma.
Så kommenterar "Hatet finns kvar efter 25 år.." artikeln om att oppositionen sågar Jan Björklunds förslag om diciplinära åtgärder för att kunna stänga av stökiga elever från skolan.
Oppositionen får gärna såga förslaget för mig. Det som är viktigt för mig är att utbildningsministern inte tänker ge upp kampen för att ge alla elever en trygg skola.
Inlägg
