Jag har gått ut i krig

Jag har gått ut i krig. Ett verbalt krig mot Arbetarbladets ledarskribenter. Idag har Kennet Lutti en ledare som jag kommenterar såhär:

Igår presenterade Jan Björklund under en lång presskonferens den nya skollagen. Den innehåller en hel del förändringar som syftar till att stärka barnens rättigheter och att höja kvaliteten på den svenska skolan. Lärarförbundet är tydliga i att de är mycket glada över beslutet om behöriga lärare.
Detta nämner inte Lutti med ett kommatecken utan Jenny W har en liten notis om den stora förändring som kommer att ske i en ytterst grundläggande verksamhet. Lutti ägnar hela sin ledare åt att göra ner Björklund för att han återigen vill se euro som valuta i Sverige. Något som knappast är nytt för någon som hört Björklund förut.
Vi får inte ens veta vilket vin Lutti har druckit under helgen, om han har längtan till Italien eller har någon förkylning på gång, utan hela ledaren handlar om Björklund och euron. Lutti är för förutsägbar sen flera år tillbaka och inspirerar sällan i sina ledare.

Igår hade Jenny Wennberg en ledare som ledde till några kommentarer som jag i min tur kommenterade så här:

Det är ingen regerings uppgift att skapa jobb. Det måste företagen göra.
Men visst är det guld värt för en opposition när en enorm global finanskris som inte har sitt motstycke sedan 30-talet härjar över världen. Hur en rödgrön regering hade klarat av att möta den får vi inte veta. Tack och lov har vi en regering som har klarat av krisen mycket bra. Den som har hyfsat gott minne minns hur det såg ut före krisen. Då växte jobben till och arbetsförmedlingarna talade om att de inte på ett stort antal år sett ett så stort inflöde av nya jobb. Ett stort antal av dessa jobb kom till utifrån de åtgärder som regeringen vidtagit så att företagen vågade anställa igen. Att bortse från allt detta och ta chansen för att få tillbaka en bidragsregering är oansvarigt. Höjd a-kassa skapar inga nya jobb. De rödgröna ser bakåt medan alliansen blickar framåt. Gud hjälpe oss om vi byter regering 2010

Kan du bjuda mig på något?

- Kan du bjuda mig på något, frågar kvinnan som sitter på bänken i vänthallen på Uppsala central när jag slår mig ner på bänken bredvid.
- Vad skulle det vara, frågar jag tillbaka då jag ser systemkassen bredvid henne.
- En korv, svarar hon och tar tag i halsen på flaskan som döljer sig i kassen.
Jag ger inga pengar till de som tigger och den här kvinnan var inget undantag. Efter en stund frågar hon vad klockan är och tjejen som har kommit och satt sig bredvid mig svarar att hon är tio i sju.
- Är det långt kvar till elva, frågar kvinnan och tjejen svara att det är fyra timmar. Jag gissar att vänthallen kanske stänger då och då måste hon leta en plats att sova på. Ändå såg hon inte ut som många uteliggare gör. Hon var hel och ren och hade en rätt snygg handväska. Var jag fördomsfull nu? Vet jag hur en typisk uteliggare ser ut? Nej det vill jag inte påstå. Det enda man kan vara hyfsat säker på är att den smutsige personen som är klädd i något slags lager på lager och verkar bära runt alla sina tillhörigheter i en bag, förmodligen är en uteliggare.

Kvinnan började nu, nästan rituellt dricka ur sin flaska. Jag tror det var något slags dessertvin. Att hon visste om att hon var tvungen att dosera vinet i lagom klunkar märktes tydligt.
Nu kom en man och satte sig på samma bänk som hon men i andra änden. Han fick samma fråga som jag fått och gav samma svar som jag. Han hade inga pengar. Däremot så började han prata med henne. Han ville att hon skulle slå ut vinet och köpa sig något att äta i stället. Det var då som att få igång ett gökur utan att kunna stoppa göken från att dyka ut och ropa ko-ko igen och igen.
- Ge mig en guldpeng, sa hon om och om igen. Och mannen fixade inte att stå emot utan han halade till slut upp sin plånbok och gav henne en guldpeng. Hon fick den i sin hand ihop med en uppmaning att hälla ut vinet. Jo tjena, tänkte jag. Vad är oddsen på att det ska ske?
När han väl hade fått fram en tia ville hon ha mer. Hon frågade efter fler eller en tjuga. Mannen envisas med att hon ska hälla ut vinet.
Till slut gav hon upp och reste sig för att leta efter fler guldpengar hos fler som inte pallar att se människor i nöd.
Jag pallar egentligen inte heller men bestämde mig för många år sedan att detta var en sak för landets sociala myndigheter och välgörenhetsorganisationer att ta hand om. Inte för mig och andra enskilda individer,det är helt enkelt inte hållbart. Dessutom lever jag under de omständigheterna att jag ibland helt enkelt inte har en guldpeng ens för eget bruk. Men det syns inte på mig.

Jag går efter en stund ut till mitt tåg. Jag tittar mig runt och får till slut syn på kvinnan. Hon sitter på en ny bänk med en ny man men samma gamla flaska.
Jag suckar inombords och tackar min lyckliga stjärna att det inte är jag.

Vulgär debatt i riksdagen

- Leder de nya sjukskrivningsreglerna till ökad självmordsrisk? undrade LiseLott Olsson(V)i dagens riksdagsdebatt. Det var med anledning av att en man på åhörarläktaren under debatten ropade ut sin ilska som LiseLott Olsson hakade på och uttalade sig så vulgärt. Gunnar Axén(M) som hade replikskiftet med henne blev mycket irriterad och uppmanade henne att vara försiktig med orden och respektera alla de individer som debatten ändock handlade om.
Jag kan inte mer än hålla med honom

Kan vi lita på att socialdemokraterna ljuger?

- Det är inte hugget i sten att en rödgrön regering verkligen återinför förmögenhetsskatten vid ett regeringsskifte nästa år, säger Thomas Östros ekonomisk talesperson för Socialdemokraterna i en intervju idag. Tidigare har vi fått veta att steg två i jobbskatteavdraget kunde accepteras av S men inte steg tre. Sen hette det att de kunde tänka sig att acceptera steg tre men absolut inte steg fyra, men nu säger Östros på en fråga om hur viktigt det är för en S-regering att avskaffa steg fyra i jobbskatteavdraget att det inte finns något egenvärde i att höja skatterna.

Som vanligt är det med andra ord lite svårt att veta vad de rödgröna egentligen tycker och vad en rödgrön regering kommer att innebära för svenska folket. Vilka utlovade återställare kommer att realiseras och vilka kommer man inte att låtsas om?

Kan vi verkligen lita på att socialdemokraterna ljuger, som någon folkpartist så finurligt uttalat.

Uppsalautflykt och oflyt

Idag har jag oflyt. Riktigt mycket oflyt tycker jag även om jag erkänner att det är en del gnäll också.
I morse klev jag upp vid vanlig tid och som vanligt hatade jag min klocka gränslöst mycket. På med kläderna och ner i köket där jag fick på kaffet och tände i vedspisen. Råkade se mig själv i hallspegeln och den synen var inte direkt uppbygglig måste jag säga.
När kaffet var klart insåg jag att det var onsdag och att jag idag skulle börja arbeta 10 istället för 9. Åh nej!!!! Lite extra tid vid datorn blev det istället för mer sömn.
På Upptåget ner till Uppsala började jag känna mig ruggig och huvudet började växa. Jaha ja,,,börjar bli sjuk! Det kunde jag inte ha märkt innan jag klev på tåget? När jag kom ner till Uppsala insåg jag att det inte skulle funka att jobba. In på apoteket och handlade Alvedon och Ipren för att sen gå tillbaka till centralen och ta nästa tåg hem.
Inte kul men nu är jag snart hemma igen. Göran hämtar mig vid stationen och det ska han ha en kram för.

Stockholmsutflykt

Sitter på McDonalds på Östermalm i Stockholm och äter en juniorburgare. Jag har nyss konstaterat på Twitter att det är lite färglöst att gå på McDonalds när man för en gångs skull är i storstaden. Och en juniorburgare!? Är det verkligen lunch för en fullvuxen kvinna? Förklaringen är den att på min väg upp mot Riddargatan så passerade jag en massa julmarknadsstånd. I ett av dem såldes engelsk fudge i mängder. Så,,,dels åt jag mig proppmätt och dels spräckte jag helt min lunchbudget.

Nu ska jag gå vidare upp till Wellastudion för att få ny färg i håret. Jag hoppas att de klipper mig lite också.

Hej då min vän

En avslutad vänskap på Facebook kan inte anses vara det mest tragiska som skett i ens liv. Men det väcker viss undran och faktiskt ett visst vemod.
Att efter fyra år av förståelse,peppning,väntan på att kraften och lusten ska återkomma och en vansinnigt massa lyssnande fast det var jag som ringde i ett särskilt ärende och när vi väl kommer in på mitt ärende finns inte längre någon tid kvar för samtal, bli fimpad som vän som en markering,,ja då blir jag vemodig.
Förstås blir jag ledsen och arg också men jag inser att det knappast nyttar något till.
Kanske ska jag vara glad eller åtminstone lättad? Nu kan jag gå vidare och kan lägga min energi på sånt som gagnar mig själv och inte läcka den på någon som inte tankar upp mig på något vis.
Men visst,,trist. Så in i helvete trist för det hade kunnat bli riktigt bra. Hur bra får vi inte reda på.
Hej då

Ruzanna 18 år

Min dotter som är smart,vacker och har ett stort rättspatos fyller 18 år idag!!

Jag hurrar och säger GRATTIS

Politik är inte alltid vacker

Efter först tre dagar i soffan framför tv och dator för att kunna följa folkpartiets landsmöte nere i Växjö och sen två dagar landstingsfullmäktige och avhandlande av budget så är jag ganska mör. För att inte tala om tom i huvudet.
Jag är ändå inte så tom i huvudet att jag inte minns Sören Bergqvist(v) och hans fula uttalande från talarstolen om och till Ismail Kamil (fp). Först fick Ismail veta att han är en superpopulist och lite senare säger Sören "Nicka om du förstått frågan". Det är inte acceptabelt i en sal med vuxna människor som på olika vis företräder medborgarna i Uppsala län att agera på det viset. Rött kort Bergqvist!

Börje Wennberg (s) tar i en interpellation upp att "skutskäringarna", jaha bara de?, inte får åka sjukresetaxi till och från Gävle lasarett längre. Han gör sig bred över att hans interpellation fick så snabbt genomslag att ändringen var gjord redan innan han fick svar på interpellationen.
Kanske skulle Sören kallat Börje för populist om de nu inte hade spelat i samma lag eftersom jag redan i augusti lyft frågan och därefter har en utredning påbörjats. Den utredning som Börje slår sig för bröstet för tre månader senare.

Samme man kritiserar alliansen för att inte ta ansvar för bla busslinje 838 som går mellan Tierp och Skutskär. Börje bor i Tierp och borde ha god rätt god kontakt med kommunalråden i både Tierp och Älvkarleby. Ändå är han helt ovetandes om att bägge kommunalråden har diskuterat med landstingsråden om att de kan ta över linje 838 om landstinget gör satsningar på Upptåget.
Ibland är inte politik vacker.

Deltidsregeln förändras. Gräddfil skapas

Det var med blandade känslor som jag lyssnade på beredningsutskottets ordförande, Erik Ullenhag när han läste upp förslaget på formulering angående min motion om att förändra reglerna för deltidsarbetslösa. Motionen ledde till en lång debatt som jag tyvärr inte hörde då den fördes under lördagens nattpass. Jag har förstått att argumenten för att bifalla den var helt i linje med mina egna. Debatten avslutades med att motionen gick till beredningsutskottet.
När förslaget till beslut återkom på söndagens eftermiddag blev jag väldigt besviken. Utskottet hade förslag på en formulering där enbart förtroendevalda lyftes fram som en grupp som ska undantas från att räknas som deltidsarbetande. Det gäller i och för sig även fackligt förtroendevalda och människor som kanske får en inkomst från ett uppdrag inom någon frivillig organisation, men hur många är det?
Flera talare uttryckte sitt missnöje med att detta skapar en gräddfil och att det ytterligare kommer att öka på politikerföraktet och det är precis så jag har känt också.
Så tyvärr verkar flera av mina kritiker fått rätt utan att jag kan göra något åt det.
Det som är väldigt bra och trevligt är att så många delar min uppfattning om det felaktiga i att ha en deltidsregel som är utformad som den är. Jens Sundström som var en av debattörerna sitter i partistyrelsen och det känns bra.
Jag tror och hoppas att frågan nu är så pass uppe på bordet att den kommer att leva vidare tills en verklig förändring faktiskt sker. En förändring som gör att deltidsbrandmän, vårdpersonal och butiksbiträden faktiskt kan arbeta de timmar de erbjuds utan att riskera att förlora pengar på det.

Barnkonventionen som svensk lag!

JAAAAAAA,,,,klockan 24:30 klev Barbro Westerholm upp i talarstolen på Folkpartiets landsmöte och meddelade att partistyrelsen beslutat att jämka sig i frågan om att göra barnkonventionen till svensk lag. Det innebär att min motion och tre andra med samma syfte gick igenom. Äntligen tar ett parti tag i frågan och Folkpartiet blir alltså först med att försöka få igenom i riksdagen att barnkonventionen ska göras till svensk lag.
Rädda Barnen och UNICEF har länge arbetat för detta och nu får de alltså stöd av Folkpartiet. Jag är så glad över detta för barnens skull. Tack partistyrelsen och ombuden på landsmötet!

Jag tittar på BingoLotto!

Det är faktiskt sant,,jag tittar på BingoLotto för första gången på flera år. Men det går inte att låta bli när kvällens gäst är min favvodiva Babsan. Lars-Åke är född i Furuvik och skänker i kväll sina 10 000 kronor till Skutskärs Bandy.









Det tycker jag är fantastiskt roligt och de fick bra reklam i rikstelevisionen. Mindre smickrande var det förstås när Lars-Åke hoppas att pengarna kan räcka till lite is på banan eftersom Älvkarleby kommun inte anser sig ha råd att spola upp isen.

För övrigt har dagen varit en slappardag och min mesta aktivitet har varit att läsa mina Facebookvänners mer eller mindre aktiva statusuppdateringar. De verkar ha jobbigt aktiva liv. De gymar, städar, bakar, går på kalas, läser handlingar och till och med monterar ihop julgranen.
Jag blev så svettig av att läsa så jag fick lägga mig med datorn på soffan en stund :)

Fler cementringar till förskolorna!

Länsdelsberedning i Östhammar hela dagen. Det är drygt att åka till Östhammar när det är mörkt och slirigt på vägen. Mycket skog utmed vägkanten och man vet aldrig var älgen tänker passera över vägen. Idag hade älgarna annat för sig och jag satt i baksätet som passagerare. Jag hann med en hel del samtal på väg till Östhammar och det känns som ett effektivt sätt att åka bil på.
Efter mitt besök på Skärgården igår så hade jag bestämt mig för att fixa den där cementringen som de bett kommunen om i fem år. Ni vet,,en sån där som man eldar och grillar i. Jag ringde först till Tierps cement AB och pratade med Peter som sa åt mig att faktiskt ringa kommunen. "Visst kan du få en av mig men Älvkarleby kommun har säkert en massa sådana i sina förråd"
Ok då tänkte jag, jag provar. Fick tag i min klara favvo Per-Inge Larsson. Dels har karlen ett ruggit tjusigt efternamn, men framför allt så får han saker att hända.
- Jag sitter i bilen, sa han. Jag har inte hört att de vill ha en ring och jag vet att vi slog sönder en massa ringar som vi hade i förrådet när det såldes. Slå mig en signal lite senare ska jag kolla.

På eftermiddagen, när jag åter får signal på mobilen ringer jag Per-Inge. Jodå. säger han, vi har en ring som vi kör ut till Gårdskär när vi har ett ärende dit.
Om allt nu går vägen har Skärgårdens förskola i Gårdskär en cementring på sin gård. För korvgrillning och mys.
Kanske inte huvuduppdraget för en kommunpolitiker men vem bryr sig :>

Ett härligt uppdrag

En del politiska uppdrag är vansinnigt mycket roligare än andra. Att besöka Skärgårdens förskola i Gårdskär är ett sådant som jag älskar. Jag är deras kontaktpolitiker vad det gäller deras miljöcertifiering "Grön flagg" och brukar därför besöka dem ibland och det är alltid lika roligt. Om man bortser från den mycket trevliga personal som jobbar där så verkar gårdskäringarna vara fenomenala på att göra söta och charmiga barn.
När jag kom så var alla ute och lekte i den ynkliga snö som fallit under natten. Trots att det var så lite lyckades de rulla riktigt stora snöbollar. De betraktade mig nyfiket och förhörde sig noga om vad jag gjorde där. En liten pojke ledsnade till slut på att vara ute i allt det blöta och använde sig av sitt lilla egna knep för att komma ur en tråkig situation. Han gick raskt fram till en personal och sa: Bajs! Självklart fick han gå in till Malin som var inne. Att han inte hade bajsat upptäcktes inte förrän alla kläder var av och då fick han ju stanna inne. Vid matbordet använde han samma knep när han ville gå från bordet trots att kompisarna inte var klara. Smart grabb :-)

Det var en farmor och farfar från Stockholm på besök också. De var imponerade av vad de såg på Skärgården och inte blev det ett sämre intryck av att en kommunpolitiker stod i hallen och hängde in blöta kläder i torkskåpet.

Jag lämnade lite material om Rädda Barnen och om Barnkonventionen och vi bestämde att det kanske är läge att prata om den med de stora barnen i vår.
Det ser jag verkligen fram emot.