Tänk om jorden var en snöfylld glob

Hela denna dag har jag tillbringat framför datorn eller i telefonen. I norra Uppland blåser det halv storm vilket gör att varken Internet eller telefonledningen är någon smidig samarbetspartner idag. Det har gjort att tempot har varit minst sagt ojämnt.
Samtalen har uteslutande gått ut på att hitta en lösning på hur jag utan att ta ett personligt lån, ska kunna få ner alla mina insamlade nylonstrumpor till Etiopien.
Jag har talat med flyttfirmor för att tigga till mig flyttkartonger. Åkerier för att tigga transport ner till Arlanda. Flygbolag för att få ett pris samt fraktbolag som kan ombesörja själva frakten.

I somras påbörjade jag en insamling av strumpbyxor som ska gå ner till Fistulasjukhuset i Etiopien. Där opereras kvinnor som har fått sina underliv söndertrasade i samband med att de födde barn. Undernärda, ofta könsstympade, barn som föder barn går det ofta illa för. Om de dessutom ska föda sitt barn ute på landsbygden långt ifrån medicinsk hjälp är risken stor att det går mycket illa. Om tösen överlever så får hon ofta räkna med att leva resten av sitt liv med ett underliv som inte förmår att hålla kvar vare sig urin eller avföring. Ingen vill leva nära henne och hon förvisas till ett liv i isolation och fattigdom.
Räddningen heter Fistulasjukhuset och dit beger sig ca 1500 kvinnor per år. De som har haft turen att få höra talas om dr Hamlin och hennes personal.
Det är här strumpbyxorna kommer in. Benen klipps av och de används sen till att väva mattor av. Mattor som säljs på marknaden. Trosan används till att hålla bandagen på plats.
Jag har nu samlat in närmare 20 000 strumpbyxor och det är helt otroligt vilket gensvar jag har fått!

Kvinnor som jag har talat med har varit enormt tacksamma för att jag gör det här eftersom min insamling, till skillnad från att skramla bössa på torget, är så konkret och för att den så tydligt visar skillnaden på I och U-land.
Ett par trasiga strumpor i soppåsen vad är det för konstigt med det? Återanvända? Skämtar du!? Hur då? Väva mattor! Du är rolig du!

Samtidigt som jag skriver om Etiopiska flickors situation pågår Guldbaggegalan.
Det är barnsligt att göra någon koppling och tro att den jämförelsen är möjlig att göra.
Vad jag menar är att det vore välgörande om vi kunde göra som jag skrev i ett tidigare inlägg, att vi ibland tog ett steg tillbaka och betraktade våra liv från ett annat perspektiv. Att vi inte tog allt så djävla självklart och att vi inte var så djävla gnälliga.
Tänk att få ta jordklotet som vore det en kula med tomte, snögubbe och massa snö i. Ni vet, de där som man skakar och ställer ner så att snön faller så fint ner.
Få skaka om jorden och ställa ner den igen och allt står där det stod före, men resurserna fördelas lite annorlunda än tidigare. Fascinerande tanke!

I morgon ska jag åka in till Folkpartiexpen och hämta mer strumpor. Jag känner en så stor värme till alla dessa människor som har burit dit nya och gamla strumpbyxor. Jag lovar..de kommer att komma ner till Etiopien.