Samverkan på olika villkor

Hade väl inte tänkt att blogga runt artikeln som berättar att MP i Älvkarleby går fram själva i höstens val, men nu dök det in en kommentar som jag tyckte var intressant så en reflektion måste jag ändå ge.

Undrande skriver: Kan det vara så att sossarna, kanske börjar misstänka ett regimskifte efter valet och därför planerar inför framtiden. Men vad säger Sigrid Bergström V om ett framtida samarbete om Med ett parti som så avviker från V s hjärtefrågor.
Eller är Björn Lars och Irene trött på samarbetet med V.

Jag tror också att det börjar gunga lite under fötterna på det parti som har suttit på makten i Älvkarleby sedan 1919. Endast under tre mandatperioder under alla dessa år har de behövt söka stöd av ett annat parti, annars har de haft egen majoritet. Smaka på det en stund,,,i 91 år har det varit samma styre i den här kommunen! 91 år är en ofattbart lång tid i de här sammanhangen och ingen har glädje och nytta av ett så långt obrutet styre.

Makten ska växla, det är då politiken håller sig vital och ödmjuk inför sitt uppdrag.

Vad gäller Undrandes kommentar så kan jag bara konstatera att den typen av reflektioner gör inte majoritetspartierna i Älvkarleby. Vänsterpartiet driver inga egna frågor och ingenstans kan man se några avtryck av vänsterpartiets politik. När ett samarbete fungerar väl och man ger och tar låter man alla få komma fram och få höras.
Sigrid Bergström försöker ibland att få oss andra att tro att de visst är med och påverkar politiken och att de är så överens att V nöjer sig med att yrka bifall. Då har Sigrid inte förstått sitt uppdrag och sina skyldigheter mot väljarna. Varför ska vänstern ens finnas om de alltid är överens med sossarna? Om det inte vid ett enda tillfälle syns att det är vänstern som har drivit igenom sin politik så kan vi väl klara oss utan dom!?

Socialdemokraterna har inte heller några problem med hjärtefrågorna när det gäller val av samarbetspartners. De är bara intresserade av att behålla makten.
Det syntes tydligt efter förra valet då de inledde ett samarbete med Kommunens Väl, trots att det egentligen inte var nödvändigt för att behålla makten, men eftersom det skrevs in i avtalet som Lars Skytt undertecknade att KV inte fick samarbeta med Folkpartiet i någon form, så gissar jag att det handlade dels om att stärka sin makt och dels att försvaga FP.

KV vann inte ett dugg på att samverka med S förutom att de fick flytta upp bredvid vänstern i fullmäktigesalen. Vi sitter nämligen i storleksordning, majoriteten till höger och oppositionen från vänster. Det konstiga var att KV inte fick sitta mellan S och V trots att de är dubbelt så stora som V, utan fick nöja sig att sitta sist i raden av majoritetspartierna. Ett spel för gallerierna där socialdemokraterna höll i taktpinnen och de andra nöjde sig med att på pappret tillhöra ”De som bestämmer”

Miljöpartiet kommer att gå samma öde till mötes. De kommer att få några platser här och där men inget inflytande. Ingen kommer att bry sig om vad de tycker och säger och frågan är om de ens kommer att vara med när S och V har grupp före fullmäktige.
Dessutom finns det en person i Miljöpartiet som har fått utstå mycket spott och spe från kommunalrådet, precis på samma vis som det fanns en i Kommunens Väl som Skytt allvarligt varnade mig att samarbeta med. Strax efter det gick hans parti in i en samverkan med KV.
Men handlar det om makt kan man samarbeta med fan själv och då är allt annat glömt och utåt sett förlåtet.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen,,,Jag sitter hellre i ett politiskt kylskåp än jag gör avkall på min ideologi eller andra moraliska betänkligheter, bara för att få sitta vid maktens grytor. Ska jag samarbeta ska jag veta att jag får så pass mycket inflytande att jag fortfarande kan titta mina väljare i ögonen.