När jag växte upp i Stockholm på sextiotalet så revs det för fullt. Stora fula hål där det stått hus fanns överallt. De halvt rivna husen fick mig att tycka synd om de stackars husen där en stor skopa krafsade sönder deras inre och den stora kulan som med kraft slog in i huskropparna gjorde ont i min flickkropp.
Stockholm såg sönderbombat ut och jag led fruktansvärt.
Nu bor jag i en kommun som jag ibland tycker borde tilldelas "Årets grävskopa" en utmärkelse som inte har något glamouröst skimmer över sig direkt..
Husmodersskolan, Torget, Svarthamnslängorna och mycket annat är rivet och borta för evigt.
Medora skolan klarade livhanken med blotta förskräckelsen och blev köpt av en privatperson innan kommunen lyckades med sina ivriga försök att riva den.
Jag har vid flera tillfällen mötts av ganska föraktfulla kommentarer om att skolan är så ful och i så dåligt skick att det är bara att riva skiten.
Nu finns endast ett fåtal bostäder bevarade från Skutskärs äldsta historia och jag undrar hur mycket får bevarandet av vår historia kosta? Har vi ingen historia så har vi inte heller någon framtid brukar man ju säga och det kan jag bara instämma i.
I Älvkarleby har det styrande partiet och flera andra partier för den delen, en mycket njugg inställning till att bevara gammal bebyggelse. När en ägare har låtit ett hus eller område förfalla tillräckligt mycket så är det bara att "riva skiten". Flera oansvariga försäljningar av bostadsområden har tillåtits med förödande följder för det kulturhistoriska arvet. Dels husen utmed Bruksgatan i Älvkarleö som såldes och revs på femtiotalet och dels Torget i Skutskär som såldes under mycket märkliga former och sen revs.
,
Kalla mig romantiker, orealistisk eller vad som helst men jag anser att vi måste vara mycket noga innan vi låter vår iver att göra oss av med det gamla för att kunna skaffa oss nytt får ta överhanden. Jag tror också att en hel del rust av illa underhållna bostäder kan göras av elever på olika byggprogram och folkhögskolor. Arbetslösa byggjobbare kan få en ökad kunskap om tekniker och material som användes tidigare och därmed bli kunnigare inom sitt område.
För vi ska inte glömma att det som en gång rivs, det är rivet.
måndag 17 januari 2011
Det som rivs är rivet
Etiketter:
Husmodersskolan,
kulturhistoriskt arv,
Medora skola,
polisstationen i Skutskär,
Svarthamn,
Torget
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar