Drömmar och verklighet

Inte vet jag om det är den obehagliga häxjakten på en bortrest centerpartist som fick mig att drömma som jag gjorde i natt.
Min äldste son gav sig in i en diskussion med ett gäng skinnskallar. Sonen hade två kompisar och mig med sig men innan jag hann ingripa så slogs han ner av en skinnskalle.

Slaget träffade i ansiktet vid näsroten och han ramlade omkull direkt. Jag skrek och rusade fram till honom och då kom slag nummer två och tre. Jag höll om hans axlar och hans huvud sjönk i slowmotion ner mot min axel.
Killen som slagit och sonens kompisar böjde sig fram och beundrade hur väl slaget hade träffat medan jag skrek åt dem att dra åt helvete.

Hjärtat dunkade hårt i bröstet när jag vaknade och bilden av min misshandlade son ville inte lämna hjärnan. Det dröjde länge innan jag kunde somna om igen.

Jag skrev "meningslöst våld" i min statusuppdatering på Facebook och då kommer ju genast frågan om det finns något meningsfullt våld. Nej knappast.

Kom den här drömmen utifrån att människor i två dagar har besinningslöst givit sig på en man som inte kan försvara sig eftersom han befinner sig i Thailand? Provocerade min son fram slaget på samma vis som Hanna anses ha provocerat fram detta via inlägg på sin blogg? Är de bägge lika aningslösa i sin vilja till diskussion?

Sonens kompisar då,, vad hände med dem? Jo de ställde sig på angriparens sida och flinade åt min son och jag kan inte låta bli att dra paralleller med de politiska kollegor till Hanna som villigt ställer upp i media och stämmer in i kritiken.

Och så jag då! Alltid mitt i striden. Är det inte min egen så ställer jag mig gärna på den angripnes sida även fast det så ofta slutar med att jag själv åker på stryk. I drömmen klarade jag mig men han hade lika gärna kunnat slå mig medvetslös också.

Ja inte vet jag. Någon drömtydare är jag inte men inte är väl tolkningen så himla galen väl?