Ljus i tunneln

Idag har det kommit nya besked om vad som gäller för arbetslösa politiker som har ett årsarvode på deltid. Tydligen är lagen klar och tydlig; Det är kommunens skyldighet att stå för de inkomster eller andra ekonomiska förmåner som vi politiker förlorar. Det jag och de andra som drabbas har att visa på att det finns ett samband mellan det politiska uppdraget och den förlorade inkomsten.
Det sambandet kan enkelt visas med ett intyg från den aktuella a-kassan. Innebär det här att sista ordet nu är sagt? Nej inte för min del.
För kanske första gången i mitt liv fegade jag ur. Jag orkade inte i intervjun med GävleDalas reporter stolt räta på ryggen och säga; Bra, det är klart att jag ska begära ut min lagenliga rätt till ersättning från kommunen! Om inte vi politiker får rimliga villkor för att fullgöra vårt uppdrag vem ska då åta sig ett politiskt uppdrag?
Varför ska jag avstå från något jag har lagligt rätt till? Jo, för att jag inte orkar kallas hyena, parasit och snyltare. För att jag vet att mannen på gatan inte kommer att missa en enda chans att tala om hur politiker gör för att sko sig på skattebetalarnas bekostnad.
Mannen på gatan glömmer tyvärr alltid att politiken är öppen för alla. Vem som helst har möjlighet att gå in i ett politiskt parti och engagera sig och då få alla enorma förmåner som han tror att vi politiker har.
Men mannen på gatan, han som skriver anonyma kommentarer och insändare, är inte intresserad av att jobba politskt, inte intresserad av att lägga sin tid på sånt som säkra skolvägar, äldreomsorgsplatser, avloppstaxor mm och definitivt inte av att ta skit från andra män på gatan.

Det känns inget bra att fega ur och det finns de som kritiserar mig för det. Till dem kan jag bara säga; Var fanns ni när jag behövde er?

I morgon ska FP i Älvkarleby ha sitt årsmöte och efter det kanske jag har tankats upp med så mycket stöd att jag orkar stå upp för det jag har rätt till.
Sen kommer jag att fortsätta att driva på för att den orättvisa regeln för deltidsarbetare ska förändras. Jag begär inget undantag utan regeln måste förändras på ett sätt så att vi fortfarande pressar kommuner och landsting att erbjuda sina deltidare 100%. Alla de som är nöjda med att arbeta 75% och sen stämpla upp till heltid får vara nöjda med 75% i lön. Något annat är inte möjligt.
Förändringen måste se ut som den för de med sjukersättning, nämligen att det är ok att arbeta upp till en viss nivå utan att ersättningen berörs.
Då följer vi arbetslinjen på ett motiverande sätt. Det lönar sig att arbeta hur lite det än är. Ett kort inhopp på ICA en lördag förmiddag innebär att jag ökar mina chanser att få jobba mer utan att min a-kassa minskar.

Det går att vara deltidsbrandman eller deltidspolitiker med allt vad det innebär utan att jag ska vara tvungen att betala för att få ta mitt samhällsansvar.

Det finns ett ljus i alla tunnlar. Jag vill att mitt ljus ska lysa upp vägen även för andra.