Va! Nu igen!?

Tänk vad tiden kan gå fort ibland. Trots att man inte har roligt.
I morgon fyller jag år. Igen. Det känns som om det inte var så himla länge sen sist, men antagligen är det 365 dagar sedan.
Förra året när jag fyllde så där jämnt och bra hade jag djävligt ont av mitt diskbråck. Dagen började med ett besök hos kiropraktorn och roligare saker kan man ju göra kl 9 den dag man fyller 50 år.

I år ska jag väl vara piggare men vem bryr sig om en trist 51-års dag? Stadigt förankrad på döhalvan är det väl ingen som förundras om festen ställs in på grund av värk? Att fylla på en söndag, med ett sammanträde kl 8 måndagmorgon är ju hur trist som helst.
I kväll ska jag förfesta lite för mig själv i smyg. Maken arbetar till 22:30, tonårsungarna är ute på olika saker så soffan, tv:n och ostbågspåsen är helt upp till mig att disponera efter tycke och smak.

I kväll ska jag därför titta på Melodifestivalen, dricka öl och käka ostbågar ur en påse som är så stor att den räcker både till frukost, lunch och middag. Men jag ska klämma hela. Själv. Framför tv:n :-)

Jag börjar redan kika lite på klockan. Ska inte ungarna gå snart? Är det läge att slänga sig i soffan? Nej, inte riktigt ännu. Men snart.