Denna dag, ett liv

Jo hej du..Det blev inte mycket resandes utanför dessa dörrar idag. Halsen sprängvärker och febern stiger som dollarkursen. Dagen har tillbringats på soffan under sonens duntäcke och med fjärrkontrollen i ena handen och en temugg i den andra.
Jag slås av hur mycket skit som visas dagtid på tv. Gamla tv-serier som borde gått i graven för många år sedan blandas med olika tävlingar där man ska ringa in för att vinna pengar. Orka....som mina barn skulle ha sagt. Inte ens en stimulerande och uppfriskande riksdagsdebatt dök upp i 24:an.
Möjligheterna att lämna kommentarer till artikeln i Ab har stängts, så jag har inte behövt bry mig så mycket att kolla nätet idag. Kanske tyckte även Ab att debatten började få slagsida så det var dags att stänga. Jag fick aldrig någon "upprättelse" för den ointelligenta eftersläng som chefredaktören gav mig på ledarsida dagen efter artikeln. Men vadå...Hade jag trott det? Nja, egentligen inte men trots att jag kan sätta en mängd epitet av det mindre smickrande slaget på honom, måste sägas att han ofta,ofta har kommit till fritidspolitikernas försvar. "Var glad över era politker" brukar han skriva. "De har ett otacksamt jobb som ingen annan vill ta på sig" Fast det är klart. Liberala politiker avskyr han, så det finns väl en gradskillnad på vilka politiker man ska vara rädd om i Luttis ofta inskränkta värld. Lite besviken är jag, men inte förvånad.

En mycket god vän ringde och var lite besviken på att hon inte hade hunnit skriva en kommentar innan repet spändes likt de i Mångsbodarna.

Ringde kommunen och sökte nye chefen inom vård och omsorg. Han som tidigare tände ett hopp om att jag kanske ska kunna få ett jobb i kommunen ändå. Hittills har det inte gått så bra utan jag duger fortfarande bara till timvikarie. Trots utbildning och lång erfarenhet.
Nu har jag sökt ett chefsjobb som jag verkligen vill ha! Vill så där jättemycket att det känns i kroppen. 31 sökande, fyra är redan intervjuade. Är ingen av dem lämpliga tar han ett varv till i högen av villiga.Jag är kvar i högen. Igen. Ledarskapet var det främsta kriteriet för att få plockas upp ur högen och jag har haft en mängd chefsjobb. Fyra av 31. Då känns det som om man är väldigt säker på att träffa rätt när man väljer ut så få i första svängen. Hmmmm
Jaja, jag säger inte att det ligger något lurt i att jag blev kvar i högen den här gången också. Men ändå kan jag inte helt slita mig från tanken att jag är för bråkig, för fel parti, för mycket stridbar politiker och för mycket 08:a för att komma ens till intervju.
Vad var det någon skrivit i en kommentar? Jo......Dom fixar nog något åt henne. Hon har snart 100% jobb och lyfter 100% a-kassa.
Jamen då är det väl bara att sätta sig ner och vänta. Eller....?

Snart kommer min förstfödde hem. Då ska vi prata igenom hur han ska kunna komma igång med den tänkta irländska puben. Där ska jag vara toalettansvarig ;-)