Vissa dagar ska inte upplevas

Lite glad satte jag mig på tidigt morgonUpptåg för att resa till Uppsala. Eftermiddagen var inbokad för ett Regionfullmäktige. På förmiddagen hade Regionförbundet ordnat ett seminarium om EU.
Jag vet inte vad jag ska tycka om Uppsalas nybyggda Konsert&Kongress. Känslan av att huset inte är färdigställt kommer alltid över mig. Att gå på ett betonggolv som har spruckit på sina ställen ger ingen bra upplevelse av att befinna sig i någon slags kulturell högborg. Stora salen där de flesta politiska tillställningar äger rum är mörk och kall. På grund av brandrisk får man inte hänga jackan på stolsryggen så därför la jag den längst ner i lokalen trots att jag hade behövt den på mig.
Jackor ska hängas i garderoben tycker kanske vän av ordning, men den här särskilda jackan släpper jag inte gärna ur sikte. Den hade min pappa när han levde och jag tog den trots att den är ett par nummer för stor för mig. En jacka av mjukt läder med fårskinn på insidan. Dyr som attan och därför säkert stöldbegärlig av det skälet. För mig är den värdefull för jag har sett pappa i den så himla många gånger.

Nå, så satt jag inne i salen och huttrade lite. Men när kommuncheferna från Gnesta och Oxelösund började tala om hur Sörmland för ut EU frågorna till kommuninvånarna spred sig värmen i kroppen. Bottom-up perspektivet använder sig två kvinnliga kommunalråd av när de ska intressera folk för trista politiska frågor. "Vem fan bryr sig om EU?"
De har gått ut på torgen och tagit reda på vad folk tycker och vill. Sen har de fört dessa frågor vidare upp i det politiska systemet ända till Bryssel. De flesta politiker lägger örat mot parlamentet i Bryssel, Stockholm eller det egna kommunhuset och går sen ut till folk och talar om vad som gäller. Sörmland gör tvärtom och det gillar jag verkligen!

Lunchen åt jag med vår fantastiska ombudsman Helena, sittandes på den rätt trista Fp-expen med plastförpackad sallad och ett glas kranvatten. Det var en mycket bra lunch om nu någon skulle få för sig något annat. I trevligt sällskap är all mat god :-)

Tillbaka till det kalla konserthuset och ett relativt slätstruket fullmäktige. Jag är nyligen invald som ersättare för landstinget och har inte lärt mig det tjusiga i dessa möten ännu. När man inte tjänstgör är det svårt att gå riktigt igång dessutom.
På borden var en fin bok utlagd "Stockholm Mälarregionen" med rätt intressanta fakta och med kartor i. Det var en julklapp till ledamöter och tjänstgörande ersättare. Jag tog en i alla fall.

Under sammanträdet fick jag av vårt landstingsråd reda på folkpartiets provvalsresultat till europaparlamentvalet. Marit Paulsen, den gamla räven hade gjort det igen! Vår fantastiska tant från Malung vann provvalet före nuvarande parlamentariker Olle Schmidt. Trea kom Maria Leissner, tidigare partiledare för fp.
Gammal är äldst sägs det och det visar Marit tydligt bevis på. Jag gillar Marit och sättet hon pratar politik på. Jag tror att med henne som etta ihop med Olle och Maria kan fp ta tre mandat. Det behöver fp, den liberala gruppen och det behöver Sverige.
Observera dock att listan inte är fastställd än. Men Marit lär ingen flytta på. Hon låter sig inte flyttas på hur som helst.

Så här långt var väl dagen rätt ok och jag drev runt i Uppsalas centrum en stund. En man som samlade in namnunderskrifter, trodde jag, för att protestera mot avrättningarna i Iran blev putt när jag inte hade några pengar att skänka. Lägsta beloppet var 100:- och han tyckte jag kunde gå på banken när jag sa att jag inte hade kontanter. Sånt där gillar jag inte!

Köpte några goda praliner och väntade på syrran och systerson med sambo och barn. Vi skulle växla jultidningar mot pengar.
När de väl dök upp ville de åka till Rusta och jag åkte med, med ett öga på klockan. Väl tillbaka på stationen så stod ju tåget inne förstås. Med mitt diskbråck kan jag inte springa så jag mer lufsade fram och hörde signalen för bommarna. De tog mark precis när jag kom fram. Jag blev så sur att jag gick förbi bommen med resultat att lokföraren hängde sig på tutan. Trots att det var helt rätt av honom så blev jag ännu argare och började skrika som en idiot. Fullständigt knäppt beteende av en vuxen kvinna! Jag sansade mig hyfsat och gick in på den mycket trevliga lilla bistro som ligger vid stationen för att ta ett glas vin medan jag väntade en timme på nästa tåg. Först ett toabesök tänkte jag. Självklart gick den förbannade dörren i baklås och jag satt fast på toan!! Ingen reagerade på att jag tryckte på larmet och att jag ryckte och slet i dörrhandtaget. Till slut kom jag ut av egen kraft.
Vinet smakade lite kolsyra och det var så varmt i lokalen att rethostan slog till fullt ut.

Det här var inte en dag att köpa lott precis. När jag kommer hem har väl Göran stuckit med någon blond 20-åring tänkte jag.
Men när jag kom hem stod Göran vid tåget med bilen för att jag skulle slippa gå hem och när jag kollade a-kassan på nätet visade det sig att jag får en stor ersättning för de 10 veckor som det har varit osäkert om jag skulle beviljas a-kassa eller inte.
Så...dagen slutade rätt hyfsat trots allt