Hej då min vän

En avslutad vänskap på Facebook kan inte anses vara det mest tragiska som skett i ens liv. Men det väcker viss undran och faktiskt ett visst vemod.
Att efter fyra år av förståelse,peppning,väntan på att kraften och lusten ska återkomma och en vansinnigt massa lyssnande fast det var jag som ringde i ett särskilt ärende och när vi väl kommer in på mitt ärende finns inte längre någon tid kvar för samtal, bli fimpad som vän som en markering,,ja då blir jag vemodig.
Förstås blir jag ledsen och arg också men jag inser att det knappast nyttar något till.
Kanske ska jag vara glad eller åtminstone lättad? Nu kan jag gå vidare och kan lägga min energi på sånt som gagnar mig själv och inte läcka den på någon som inte tankar upp mig på något vis.
Men visst,,trist. Så in i helvete trist för det hade kunnat bli riktigt bra. Hur bra får vi inte reda på.
Hej då