söndag 8 november 2009

Mitt parti sviker barnen II

Med tanke på hur lång tid det tog att övertyga de övriga ledamöterna i nämnden om det kloka i att inte stänga av barn från förskolan som jag skrev om i går, så får man ha viss förståelse för det omöjliga i att omvända andra, om än liberaler på några få minuter. Jag hade nog behövt ett par timmar ändå.
Däremot har jag ingen som helst förståelse för hur liberaler i Uppsala län kan ställa sig bakom partistyrelsens svar vad det gäller motionen om att göra barnkonventionen till svensk lag. Svaret från ps är så undflyende och vagt att man undrar hur det är ställt med de raka ryggarna och pratet om att stå på de små och de svagas sida.
Motionerna L13, L14, L15 och L16 yrkar alla på att barnkonventionen
ska antas som lag i Sverige. Barnkonventionen
är central för att skydda barns rättigheter och påvisa övergrepp
på barn över hela världen – och i Sverige. Sverige rati-
ficerade konventionen 1990 vilket betyder att vi förbundit oss
att följa den. När det gäller hur internationella konventioner
uppfylls i det enskilda landet så finns det olika rättstraditioner.
Sverige, och många andra europeiska länder, använder
sig oftast av så kallad normharmonisering. Det innebär att
man i stället för att anta själva konventionen som lag, anpassar
sina egna lagar så att de uppfyller konventionens krav. Det
har Sverige gjort. Samtidigt är det viktigt att betona det viktiga
arbete som Barnombudsmannen och en mängd enskilda
organisationer gör för att bevaka att konventionen efterlevs
på rätt sätt samt påpeka om det behövs ytterligare lagändringar
för att den ska vara uppfylld. Partistyrelsen föreslår
därmed motionerna L13–L16 vara besvarade.

Än mer förvånad blir jag när jag ser att det finns tre motioner till med samma yrkande varav en är undertecknad av en Uppsalabo med relativt hyfsat inflytande i rikspolitiken. Ändå väljer hon att vara nöjd med att motionerna anses vara besvarade. Besvarade med vad? Att vi folkpartister inte vågar sätta ner foten och göra som Norge har gjort och som Rädda Barnen, Unicef, Barnombudsmannen mfl kräver att Sveriges riksdag ska göra? Nämligen att göra barnkonventionen till svensk lag i syfte att stärka barnets rättigheter och skydd.
Samtliga närvarande på vårt minilandsmöte verkade tro att folkpartiets partistyrelse är bättre skickad att se vad som är bäst för landets barn än vad organisationer som jobbar dagligen med de här frågorna är. De tyckte att det är bra att barnombudsmannen och andra organisationer håller koll på att barnkonventionen efterlevs. Men nu brister det i efterlevnad i en skrämmande stor andel av landets kommuner och BO och Rädda Barnen kan inte göra ett skit åt det. Det händer inte ett dugg om en kommun inte tar hänsyn till barnkonventionen! BO har inga nypor och sanktioner att ta till. Inte Rädda Barnen heller.
De flesta som var på minilandsmötet är verksamma i kommunpolitiken, eller har varit. De VET hur det ser ut. Cecilia har undertecknat en motion som kräver att konventionen ska bli lag och ändå väljer samtliga att känna sig nöjda med ett svar som inte säger någonting mer än att Folkpartiet inte är beredda att fullt ut ställa sig på barnens sida. Vi sviker barnen denna gång också.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar