söndag 26 april 2009

En dag, ett liv

Oj då! En hel vecka har gått utan ett enda blogginlägg från mig! Anledningen är enkel. Hela veckan har varit en räcka av extremlånga dagar. I väg tidig morgon på ett möte som har avlösts av ett annat och sen hem med sena tåget.
Då räcker inte alltid tiden till för att blogga.

Igår var jag hela dagen i Sundbyberg på utbildningsdag med Rädda Barnen. Jag hade valt temat "Barn på flykt" och det var mycket intressant och givande.

När jag var klar där sammanstrålade jag med äldste sonen, en kompis till honom och den nya flickvännen(?) på Bishops Arms. Det är en kul känsla att befinna sig i Stockholm - jo för mig är Sumpan Stockholm!- och kunna sammanstråla med sonen som befinner sig bara två stationer därifrån.
Vi drack ett par öl och jag åkte sen hem.

Idag har jag mailat en jurist på SKL angående gode mäns arbete. I morgon får jag nog ringa henne för jag kollade på Uppdrag granskning på webben och programmet om överförmyndare. En riktigt vidrig historia som säkert inte är unik för Vetlanda.

Jag har formulerat en motion till vårt landsmöte i november om att FP ska verka för att Barnkonventionen görs till svensk lag. Får se om någon vill underteckna den med mig.

Jag har skrivit en insändare om att det är hög tid för kommunen att prioritera Marma och sluta behandla oss som andra klassens medborgare.

Kvällen avslutades med Agenda och Marit Paulsen vs Marita Ulvskog. 1-0 till Marit som väntat.
Nu väntar sängen. God natt

söndag 19 april 2009

Vänskap?!

Kom hem redan igår från Stockholm. Det blev ingen tjej-helg utan bara en tjej-kväll. En kväll som gick över i natt och sen brakade fullständigt samman. Den goda smaken i munnen efter martinis, vin, urgod soppa och sen kex och ost byttes ut mot en rätt besk gammal surdegssmak.

En fest som jag med kort varsel hoppade av, har i sex års tid legat i min ena vänninas system och grott. Nu lyckades jag peta hål på varbölden med en rätt oskyldig liten berättelse och blev helt nersmetad med hennes gegga.
Berättelsen som triggade igång skiten handlade om att jag har en vän på Facebook som är född på samma dag som jag men inte samma år. Jag berättade att jag, trots att jag aldrig har träffat henne tycker jättemycket om henne och mer än gärna vill träffa henne.
Under massor med år har jag velat träffa någon som är född på samma dag, samma år och gärna runt samma tidpunkt på dygnet som jag. Det vore så spännande och se om det finns likheter.
Min vännina blev riktigt upprörd och ansåg att jag kastade mina vänner sedan 30 år på tippen för att ersätta med en Fejjan-vän som jag aldrig har träffat!

Hur vi än försökte få henne att förstå hur jag menade så fortsatte geggan att välla ut ur den sönderpetade bölden med fester, bröllop och annat. Bland annat tyckte hon att det idag blivit bevisat att jag inte var att lita på eftersom jag inte varit vid "spottkoppen" på T-Centralen 10:05 på fm. Att vi hade bestämt 10:10 då mitt tåg kom in och gjorde det omöjligt för mig att vara där tidigare hade ingen betydelse för henne.

Det slutade med att hon gav sig iväg vid fyra tiden på morgonen och kom inte tillbaka.
Dagen efter var det som en tyst överenskommelse att vi struntade i laxen och champagnen som skulle ha blivit lördagens måltid och jag tog tåget hem.

Det var nog slutet på en 30-årig vänskap, eller vad man kallar något där varbölder tillåts växa sig så stora under så många år. Och där alkohol kan göra en vanlig kommentar till en trigger för geggan att välla ut.

fredag 17 april 2009

Tjej-Helg

Är snart på väg till Stockholm. Där ska vi tjejer som har hållit ihop sen vi jobbade ihop på Klockbackaskolan i Upplands Väsby i slutet på 70-talet, träffas hos kompisen i Solna som nyss har fyllt 50 år.
Hon är ungtösen i gänget. Tjejen från Säter fyller 52 i år. Sorselekompisen och jag är 51 med 10 dagar mellan oss.
Vi träffas oregelbundet fortfarande och då har vi otroligt roligt. Vi dricker hejdlöst stora mängder vin, äter gott och skickar snuskiga sms mellan oss. Tonen är inte lämpad för barnöron men vi skrattar så vi får kramp.

Jag ser fram mot en härlig helg ;-)

onsdag 15 april 2009

Skutskärs Bandy vs Kommunen

Vi fick in vår insändare om Skutskärs Bandy idag i Arbetarbladet. Den har i dagsläget fått 14 kommentarer och det är kul. Ja, 13 då eftersom en är från mig.

tisdag 14 april 2009

Blir bloggande politiker lästa?

I morgonsoffan pratade Jessica på Fattigbloggen om hur viktigt det är att politiker inte stänger av möjligheten för folk att kommentera bloggen.
Mitt problem är inte att jag blir överöst av kommentarer! Mitt problem är att nå ut så att jag blir läst!

Uppenbarligen har jag en hel del mer att lära ;)Läs även andra bloggares åsikter om

Diciplinära åtgärder i skolan

Det tog mig tio år att bli människa efter daglig svår mobbing från svin som "hade det illa ställt hemma". Vänsterapologeter i form av kuratorer, mes-lärare och elevrådspatrask gav dem rätten att gå i skolan med mig som dörrmatta. "Det var ju egentligen så synd om dem".

Varje dag höll jag på att gå i bitar när jag tvingades till skolan.

Sedan dess har jag inte ett skit till övers för mobbare. De har inget i skolan att göra, utan borde spärras in i den svinstia där de hör hemma.

Så kommenterar "Hatet finns kvar efter 25 år.." artikeln om att oppositionen sågar Jan Björklunds förslag om diciplinära åtgärder för att kunna stänga av stökiga elever från skolan.
Oppositionen får gärna såga förslaget för mig. Det som är viktigt för mig är att utbildningsministern inte tänker ge upp kampen för att ge alla elever en trygg skola.

fredag 10 april 2009

Från puppa till fjäril


Kan ni se bilden framför er? 11 kvinnor i en källare på konserthuset i Gävle, iförda frisörskynken, vet inte vad de heter egentligen, och med foliepapper i håret under nästan 12 timmar!

Det var långa timmar med mycket väntan men vi hade alla väldigt roligt. Mycket fniss och en hel del trams hanns det med innan vi skulle upp på scenen och visa upp oss för 40-50 frisörer.

Det var verkligen traumatiskt för flera av oss när uppvisningen avslutades med att våra före-bilder drogs upp på duken bakom oss och vi likt fångar visades upp från fyra olika håll. Jag lyckades givetvis halvblunda på min bild och såg snuskigt ful ut! Det fnissades en hel del i publiken åt bilderna. Men vad gjorde väl det när alla kunde se att vi verkligen hade gått från puppa till fjäril!

måndag 6 april 2009

Tänk vad en iPhone kan göra

Vad gör en till en lycklig människa? Svaret är givetvis mer djuplodande och filosofiskt än vad jag kommer ange här, men idag har jag känt en stor glädje över hur den här dagen blev.
Tog ett relativt tidigt tåg till Uppsala och promenerade i solen upp mot Akademiska och dagens besök på öron-näsa-hals. Läkaren konstaterade att inget fanns kvar av min tidigare ansiktsförlamning så nu kan jag både vissla och flirta igen.

Ner på stan igen och Uppsala visade sig från en trevlig sida. Solsken, vårblommor och svanar. Upp till FP-expen för att träffa vår fantastiska ombudsman. Det var fullt med folk eftersom årsmötesprotokollet skulle justeras så det dröjde innan vi kom iväg på lunch. Utanför Åhlens mötte vi Uppsalas vackraste kommunalråd som redan hade käkat med de andra råden.
Helena och jag köpte varsin sallad och satte oss nere vid Fyrisån. Vi var inte ensamma om att ha kommit på den tanken måste jag säga. Efter en trevlig lunch skiljdes vi åt och jag gick in på Telia och köpte den! Den tunna, intelligenta telefonen, eller vad man nu ska kalla en iPhone.
Nu äger jag en och ska nu bara försöka förstå hur jag ska använda den. Det är märkligt vilka behov man upptäcker att man har ibland. Trodde väl aldrig att jag skulle bli så sugen på en teknisk sak.

Jag reser norrut igen och försöker få igång min nya älskling utan framgång tyvärr.
Väl hemma hinner jag bara släppa ut hundarna, ringa några samtal och sätter mig sen på tåget in till Gävle.

Wella hade sin årliga uttagning av hårmodeller. Jag blev uttagen förra gången jag anmälde mitt intresse och självklart hoppades jag på turen igen.
Vi var 30-40 kvinnor som diskret granskade varandra "Ska hon, eller hon bli uttagen?"
De skulle plocka ut 12 kvinnor utifrån olika stilar och åldrar. När 9 redan var uttagna tittade de på mig och bad mig vända mig om. De pratade om att jag var klassisk i min stil, fingrade på mitt hår och sa åt mig att gå in i det lilla rummet. Jag var utvald!!
Så snart kommer jag inte att se ut som jag gör ikväll och det ser jag fram emot.

En rätt bra dag som ni märker. Jag är frisk,jag lunchade med Helena och träffade Karolina, jag äger en iPhone och jag ska få vara hårmodell för Wella. Kan det bli bättre?
Jo visst ja! När jag satt i hotellfoajen så kom Peter Jidhe och några kamerakillar från Idol 2009 in. Eftersom jag hade sånt flyt funderade jag på att fråga om jag fick provsjunga en stump. Slog det dock snabbt ur hågen. Det kändes dumt att utmana lyckan för mycket.
Nu sitter Göran och försöker lära sig och mig funktionerna på det tekniska under som familjen har begåvats med.
Livet är härligt ibland

söndag 5 april 2009

SDU och Kaliber

Idag sände programmet Kaliber det andra avsnittet om sverigedemokraterna. Förutom intervjuer med olika personer inom partiet, fick vi också ta del av några av de sånger som gärna sjungs i och utanför partisammanhang. Vi kunde höra "Kungssången" skrålas fram och vit makt-musik framsjungen av bla partiledaren Jimmy Åkesson.När sen Petzäll försöker låtsas om att han inte tänker på vad texterna i musiken de lyssnar på handlar om och påstår att de sjungs med stor portion ironi, blir det pinsamt löjligt. Han kan texten utantill, avsikten är att ironisera och ändå säger han att han inte tänker på texten. Hmm..Lite svårt att tro på måste jag säga.

Anna-Lena Lodenius, som bla har skrivit boken "Slaget om svenskheten", har på sin blogg skrivit ett bra inlägg om programmet.

Det finns olika åsikter, även utanför Sd, om metoden som Kaliber har använt sig av är förenlig med god etik och lagstiftning. Min familj diskuterade saken vid middagsbordet idag och 20-åringen uttryckte vad hela familjen ansåg. "De spelar ju bara upp det som har sagts av Sd"
När Janne Josefsson gjorde sitt valstuge-reportage så fanns det ett syfte att avslöja partiernas dolda fördomar. Då ställdes en del ledande frågor och åsikter framfördes för att lura politiker i fällan. Det har inte Kaliber gjort. De har inte provocerat fram saker som egentligen inte finns.
Någon i partiet uttrycker ilska över att andra partier inte granskas vilket är helt felaktigt. Moderaterna var i valet 2002 inte de första att bli avslöjade av en journalist.

Däremot tror jag inte att någon reporter skulle komma på tanken att infiltrera KDU och tro att de kunde få med sig smaskigt material som visar att det tittas på porrfilm eller har gruppsex på konferenserna. Lika lite som en dold mikrofon hos de liberala ungdomarna skulle avslöja att pengarna de samlar in till biblioteken på Kuba går till Castros konto. Men att andra politiska partier inte granskas är snömos.

Sd talar med kluven tunga som jag skrev i ett tidigare inlägg. De är oärliga i flera än ett avseende. Att ta bort avgiften för medlemskap i SDU för att locka fler har jag ingen synpunkt på, men de skrotar ett helt, redan antaget program i ett enda syfte. De anar nämligen att de inte ska kunna få bidraget som alla demokratiska ungdomsförbund kan söka och få, därför att deras syn på invandringen är odemokratisk. De gör istället ett miljö- och ett europapolitiskt program och använder sig av Sd's invandringsprogram under året. Då borde bidragsmyndigheten bli nöjd och miljonen ramlar in i kassan.

Det är den kluvna tungan som gör Sd och deras ungdomsförbund så intressanta för granskning. Det är också den som gör partiledningen så upprörd över att den är avslöjad. Om Sd och Sdu står upp för att de är främlingsfientliga så blir de enbart ett osmakligt parti. Ett osmakligt men ärligt parti. Valet är ert.

lördag 4 april 2009

Öråd, oråd eller onåd?

I krig och kärlek ska visst allt vara tillåtet har jag hört. Undrar om det gäller politiken också?
Valberedningen som jag har ingått i inför länsförbundets årsmöte har idag avslutat sitt arbete och fått både ris och ros för utfört arbete. Att ingå i en valberedning är ett djävla hundgöra och hur du än vänder dig är rumpan bak.
Jag anses vara ganska bråkig och det är ingen skön vetskap att det är så. Varför jag säger så är för att det är så lätt att avfärda en bråkig människa. "Jaja..Det vet vi ju hur Ann-Cathrin är. Hon ska alltid bråka!"
Visst, jag är inte smidigheten själv. Diplomati är inte min starka sida men att samarbeta och göra det som är bra för kommunen, föreningen, familjen utan att alltid sätta mitt väl och ve i första rummet det kan jag.
Att vara rak och vilja diskutera grundligt, att tro att andra är ärliga och därför våga vara öppen kan så himla lätt anses vara bråkighet.

I år har jag gjort ett skitdåligt arbete i valberedningen och tyvärr tror jag att det beror på att jag var för naiv. De positiva idéer som kom upp på första mötet visade sig inte hålla hela vägen fram. Det handlade till sist ändå bara om vem som kliar vems rygg. Precis som på Robinson's öråd. Bilda pakter och håll dig kvar en vecka till.

Efter många samtal med människor började jag ana oråd. Något annat ligger bakom tankarna om vem som ska sitta var. Jag grävde vidare, ställde frågor, försökte påtala att ett tankefel gjorts och simsalabim....Jag hamnade i onåd.

Fula slängar, direkta lögner och till slut en uppsträckning som om jag var en dum liten skolflicka. " På vems uppdrag sa du det du sa?" "Det var ditt fel att det blev som det blev" "Sitter man i en valberedning ska man vara lojal"

Sorry gubbar och ni kvinnor som använder er av härskartekniker, det biter inte på mig. Det sättet ni agerar på säger mer om er än om mig. En dag får ni all skit tillbaka i knäet.

Och kalla mig inte bråkig för att jag har kvaliteter som ni gärna skulle vilja ha själva. Jag somnar gott på kvällen. Gör ni?

torsdag 2 april 2009

Sd vs Sr

Sd avslöjas med fingrarna i, inte kakburken men väl i fel väska. Sr har genom sitt program Kaliber infiltrerat Sverigedemokraterna och spelat in vad som egentligen sägs i partiet. Det som inte är tänkt ska läcka utanför den stängda dörren och det som inte är tänkt att aningslösa väljare ska höra.
Utåt vill Sd framstå som rekorderliga svenskar som värnar det svenska folkhemmet, svenska traditioner och svenska krusbär. Hur gulligt och oskyldigt som helst. Välfriserade och välklädda män och kvinnor som ler rart.
Bakom fasaden och den stängda dörren är de precis så fula och så mycket klädda i brunskjorta som många av oss, de allra flesta i Sverige faktiskt, redan vet om.
Det har nu avslöjats av modiga journalister på Sveriges Radio. Den ena kvinnliga journalisten avslöjades som reporter på en färja och fick sin inspelningsutrustning stulen och sin hytt genomsökt. Övervakningskamror på båten visar hur Louise Erixon, ordförande i Sd's ungdomsförbund i Gävleborg, lämnar hytten med en ryggsäck, försvinner ut på däck och kommer tillbaka utan ryggsäck.

Nu lever förstås Sd och dess anhägare en hel djävul om att Sr minsann är vänstervridet och att det är olagligt att avlyssna utan tillstånd.
Själv har jag svårt att se skillnad på detta och det moderaterna utsattes för i valrörelsen 2002. Då när Janne Josefsson gick runt i valstugorna med dold mikrofon.
Moderaterna gjorde sitt absolut sämsta val på åratal.

Partier som aspirerar på kommunfullmäktige-, riksdags- och Europaparlamentssplatser och som inte upplevs som särskilt transperenta får nog räkna med att granskas. Ibland lite tuffare än andra.
Om nu inget olämpligt kunde tänkas finnas på de inspelade banden, varför åkte de så snabbt i havet?
Sverigedemokraterna är ett minst sagt grumligt parti. De talar med kluven tunga och de har en syn på människor och en syn på demokrati som förskräcker.
Låt oss slippa dem i våra politiska rum.

Lång dags färd mot natt

Efter en hel dag med sammanträden är man rätt slut. Dagen har tillbringats på kommunhuset i Skutskär där Norra Länsdelsberedningen från landstinget har haft heldagsmöte. Vi har mest diskuterat närvårdsprojektet och länets folkhälsopolicy. En riktigt bra dag även om den blev lång.
Lite tur hade jag eftersom den sista punkten var en dragning av programgruppen om trauma och de kom i bil från Uppsala. Jag liftade med dem ner till Uppsala och slapp åka tåget.
I Uppsala tog jag en Latte som fick bli min middag innan jag sammanstrålade med mina gruppledarkamrater för kvällens KPR. Manfallet var enormt. Håbo, Älvkarleby och landstinget var representerat, resten saknades.
Trist men kvällens arbete gick snabbt och var mycket effektivt. Vi löste upp en del knutar och våra kamrater har bara att gilla läget ;-)

20-tåget hem, byte till buss i Tierp och hemma 21:30.

Huset doftar Van Gills och jag letar mig fram till maken som sitter framför tv:n. Sniffar och känner pirret i magen. Den är go den doften!!!

Vilken skön avslutning på en lång dags färd mot natt ;-)

onsdag 1 april 2009

Skäms Älvkarlebyhus! Skäms

Skämtar någon med mig? Drömmer jag? Nej, den krassa verkligheten är att jag bor i en kommun där den politiska majoriteten, deras lydpartier och de kommunala bolagen helt har tappat intresset och förmågan att se till det invånarna önskar och behöver.
Något öra som ligger mot marken har inte funnits på mycket länge.
Vad har hänt undrar ni förstås. Ni som följer min blogg vet att jag inte har mycket till övers för socialdemokraterna i Älvkarleby. Inte de övriga partierna heller för den delen. Själv uppfattar jag mig inte som någon gnällspik utan jag blir förbannad när det finns fog för det. Det gör det nu. Igen.

För ett år sedan reste sig Marmaborna som en man och protesterade vilt mot den planerade rivningen av ett av Marmas två hyreshus. Vi vann då över bostadsbolaget men jag har hela tiden känt en oro för att vi en dag skulle få betala för vår uppstudsighet.

Offret avkrävdes oss idag. I Arbetarbladet kunde vi otrogna idag läsa att huset nu är sålt. Inte till någon av de som är intresserade av att skapa trevliga bostäder åt Marmas äldre som vill bo kvar i Marma eller till de ungdomar som vill ha en billig första bostad i närheten av föräldrarnas köttbullar och tvättmaskin. Nej huset ska byggas om för att passa de kinesiska byggarbetare som bygger uppe på Dragon Gate.
Vi är kränkta, överkörda och spottade rakt i ansiktet av en enig styrelse för det kommunala bostadsbolaget.
Självklart vill inte bolaget ha konkurrens av någon som kan hyra ut de bostäder som de själva påstår att det inte finns någon efterfrågan av. Deras VD har dessutom mage i sig att påstå att detta är bra för dem och det är bra för hela kommunen. Hur menar du då Eva Henebäck? Vilka nya skatteintäkter kommer försäljningen till Dragon Gate att innebära för kommunen? Och hur i helvete kommer det att gynna oss i Marma? Kommer vi nu att se ett ökat åkande med Upptåget och därmed förhoppningsvis få fler turer? Knappast. Hade huset fyllts av skattebetalare hade de inte bara genererat skatteintäkter utan även statliga pengar om det var någon som flyttade in i kommunen utifrån. Från Mehedeby tex där ungdomarna inte har någonstans att ta vägen om de vill bo kvar i området. Förskolan och kiosken hade fått ett större underlag. Kiosken definitivt och förskolan förhoppningsvis. Kineserna gör sina inköp på sin arbetsplats
Vi går man ur huse för att protestera mot en rivning eftersom vi vet att det finns ett behov av fler lägenheter i Marma. Vi protesterade inte för att huset ska säljas och användas till byggarbetare 6 månader per år!

Styrelseledamoten som representerar det kommunala partiet som påstår sig värna kommunens väl säger sig vara nöjd med att ha räddat huset från rivning. Det idiotiska i detta beslut säger han sig inte ha fattat och trodde att vi skulle bli glada. Örat mot marken var det ja!

Man bygger nu in en del konflikter i huset. Något som minst av allt behövs i en del av kommunen som samlar rätt många Sd röster.
Man bygger in ett förakt mot politiker och tron på att de vill göra det som är bra för kommunen och dess medborgare.

Det kanske är bra för Älvkarlebyhus att slippa konkurrerande hyresvärdar. Att ha monopol på bostäderna i kommunen. Men det är kortsiktigt tänkande.

Kommunen som helhet är en förlorare då de missar skatteintäkter och en inflyttning till kommunen. Eller undviker att några flyttar ut. Medborgarna tappar helt tron på sina möjligheter att påverka, att vara delaktiga och känslan av att bli lyssnad på.

Älvkarlebyhus och hela deras styrelse borde skämmas. Ni har fattat ett beslut som kommer att få långtgående konsekvenser. Till sist hoppas jag att det är ni som får betala priset då era stolar rycks bort under era rumpor.